Friheten har aldrig varit gratis

Därför får du inte glömma dagens datum

Moskva ville ha veto över bland annat vilka länder som skulle gå med i Nato.

Det här är årsdagen vi aldrig får glömma.

17 december 2021.

Då meddelade Ryssland att vårt självbestämmande inte existerar. Viktiga frågor avgörs i stället av Putin.

Följ ämnen
Nato

Den här artikeln är egentligen två. Men de hänger ihop.

Den första handlar om dokumenten som lämnades över från Ryssland till USA och till Nato den 17 december 2021.

I dokumenten sade Ryssland att de ville ha en ny säkerhetsordning i vår del av världen.

”Sade” är ett i sammanhanget lite för lättsinnigt uttryck. Ryska UD presenterade nya fördrag. Man kan beskriva dem som en återgång till den ordning som gällde under kalla kriget, innan Sovjetunionen imploderade.

De ville ha en rysk intressesfär som inte begränsade sig till det ryska territoriet. Utan sträckte sig till länder i dess närhet, vare sig de godkänt deras överhöghet ”frivilligt” eller övermannats av dem.


Moskva ville ha veto över bland annat vilka länder som skulle gå med i Nato. Och i vilka länder Natotrupper skulle få vara stationerade.

Sveriges självbestämmanderätt, suveränitet, skulle alltså beskäras och delvis dirigeras från den ryska huvudstaden.

Drygt två månader efter dokumentens överlämnade visade Ryssland att deras ord inte bara var varmluft. De marscherade in i Ukraina för andra gången sedan 2014. Rysslands intressesfär var hotad, ansåg Vladimir Putin, på grumliga historiska grunder.

Men redan före dokumentens överlämnade kunde man ana oråd. Ryssland drog samman trupper på 10 000-tals personer längs gränsen till Ukraina.

Men den svenska reaktionen var lam, på gränsen till obefintlig. I Magdalena Anderssons regeringsförklaring den 30 november, sedan hon valts till Sveriges första kvinnliga statsminister nämndes inte det ryska hotet. Däremot slog hon fast att något medlemskap i Nato inte alls var aktuellt.


Finlands president Sauli Niinistö berättade i sitt sommarprogram i år att han ringde Andersson för att diskutera det allt labilare säkerhetsläget dagarna efter nyårshelgen. Efter det rullade maskineriet igång även på den här sidan Östersjön.

Drygt två månader efter att traktaten överlämnats till USA och Nato rullade stridsvagnarna över gränsen till Ukraina.

Följderna blev enorma. Krig mellan länder i Europa, inflation, klimatförstöring, energikris och andra jävligheter.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj upprepar ofta, senast under sitt besök i USA i veckan, att Ukraina för hela västvärldens kamp mot Rysslands och Vladimir Putins ambitioner om att lägga territorier till sin intressesfär.

Han har rätt. Ukrainas krig är vårt. Därav det massiva stödet med pengar och krigsmaterial från Sverige och resten av EU.

Det är också skälet till varför vi aldrig ska glömma dagens datum. Vår frihet har aldrig varit gratis men just nu är den dyrare än tidigare.


Därmed glider vi osökt över i artikelns andra ämne – den svenska ansökan om medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato.

Det ryska anfallet på Ukraina den 24 februari 2022 ledde till att två stora partier, S och SD, snabbt ändrade sig. Från att vara emot ett Natomedlemskap till att vara för. Tre månader efter den storskaliga invasionen lämnade Sverige och Finland in sina ansökningspapper.

I morgon har det gått 19 månader sedan dess. Finland blev medlem redan i april.

Men trots det kan en ljusning anas i Natomörkret. I onsdags förra veckan skrev de forna ärkerivalerna Turkiet och Grekland under en vänskapspakt.

Efter Greklands bistånd till turkarna i samband med den stora jordbävningen i februari har de sakta närmat sig varandra.


Det gillar USA och väntas göra landet mer benäget att sälja stridsflygplanet F16 till de båda länderna.

Som alla vet vid det här laget är det där Natoknuten sitter. Turkiet skriver inte under innan de fått köpa sina plan. Ungern skriver under när det vet att turkarna kommer att göra det.

Om Turkiet tvekat om den amerikanska uppbackningen av Sverige kan de lägga av med det nu. Det nya bilaterala avtalet med USA ger dem rätt att placera personal och vapen på 17 platser i Sverige.

Men nu stänger parlamenten i Ankara och Budapest och öppnar inte förrän i februari. Innan dess händer inget.

TRE SPANINGAR

 Historiskt sade många, däribland miljöminister Romina Pourmokhtari (L), när klimatmötet Cop 28 klubbat beslutet om att fossila bränslen ska bort. Jag tycker snarare det är historiskt dåligt att det krävdes 28 möten för att en sådan självklarhet skulle nå global acceptans. Är jag för hård?

 Samma vecka som den senaste Pisa-undersökningen om svenska 15-åringars nedslående skolresultat presenterades kom regeringens senaste skolidé: Möjlighet för landets rektorer att införa mobilförbud även på raster. Är det en viktig del i batteriet av åtgärder för att öka elevernas kunskap? Nja.

 Italien upplever nu en senkommen repris på Silvio Berlusconis ”bunga-bunga”-fester med unga kvinnor. Ett 20-tal av dem har avlönats av honom, drygt 25 000 kr/mån, och dessutom bott gratis i trevliga villor i Milano med omnejd. Men nu sätter dödsboet stopp för det. Tvisterna avgörs i rätten.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.