Vi måste sluta skämmas och polisanmäla

GÖTEBORG. Det finns några ganska säkra recept mot de övergrepp som 10 000-tals kvinnor vittnat om under den senaste tiden.

Verklig jämställdhet mellan könen. Och frihet från rädsla för att anmäla till polisen.

Den våg av avslöjanden som kommit i kölvattnet av New York Times avslöjanden om Hollywood-regissören Harvey Weinstein behandling av kvinnor saknar motstycke.

Jag tror ingen kunde föreställa sig omfattningen av problemet innan #metoo-kampanjen drog igång igen efter det.

Men nu vet vi. Kvinnor behandlas nedsättande, utsätts för sexuella trakasserier och rena övergrepp i en omfattning som förbluffar. Men som också gör - både män och kvinnor - ledsna, dystra och förbannade.

De senaste vittnesmålen i Sverige kommer från Facebook-gruppen ”I maktens korridorer” som efter bara två dagar fyllts av 250, ibland vidriga, berättelser och fått över 1 300 namnunderskrifter.

De som skriver där är arbetare i demokratins tjänst. Det är svenska, kvinnliga politiker. Förtroendevalda med rätt att bestämma över oss andra.

Och de berättar där om hur de behandlats av sina manliga kolleger. Alltså andra folkvalda som fått förtroendet att fatta beslut som gäller oss alla.

Men även i dessa kretsar förekommer alltså kvinnoförtryck, trakasserier och sexuella övergrepp. Djupare än så nådde inte den demokratiska fernissan.

Det har vi lärt oss av #metoo. Mansgrisar och sexualbrottslingar finns överallt i samhället. Oavsett sektor, inkomst eller utbildning. Det är ett universellt problem.

Efter EU-toppmötet i Göteborg besökte statsminister Stefan Löfven och den franske presidenten Emmanuel Macron Volvo Trucks på Hisingen för att titta på klimatsmarta lösningar för tung trafik.

Efter visiten höll Löfven och Macron en presskonferens där de fick frågan hur de ser på de månghövdade vittnesmålen från kvinnor som behandlats illa, rått och brottsligt av män.

Det skälvde i rummet när de svarade. För både den svenske statsministern och den franske presidenten är uppenbart starkt engagerade i frågan.

– Det är inte manligt att kränka kvinnor, sade Löfven.

Såklart. Men han sade det med känsla, statsministern.

Vad är då lösningen på problemet? En del av det är själva kampanjen #metoo. Där har problemet i hela sin storlek kommit upp på bordet. Då går det att jobba med det.

Men på sikt finns det några element som måste ingå. Det ena är verklig jämställdhet mellan könen. Ett jämlikt förhållande där en man inte tycker att det är ok att bete sig som ett svin eller som en brottsling bara för att en person är kvinna.

Det kommer att ta lång tid. Men travar man på i rätt riktning kommer man till slut att nå målet.

Det andra är att kvinnor slutar lasta sig själva för att de utsätts för brott. Att de skäms så mycket över att bli våldtagna eller ofredade sexuellt att de avstår från att anmäla det till polisen.

Det måste dit, till de rättsvårdande myndigheterna. Och det måste gå fort.

De senaste veckorna har många kvinnor anmält misstänkta brott som de skulle ha utsatts för för åtskilliga år sedan.

Men då är polisen närmast maktlös, även om brottet inte är preskriberat. Eventuella bevis har ätits upp av tidens tand.

Men det är polisen som ska avgöra om brott har begåtts. Inte lynchmobben på sociala medier.

Vi får helt enkelt sluta skämmas för att vi utsätts för sexualbrott. Det är brottsoffren som har rätt och förövarna som har fel.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.