Extrempartiers väntade framgångar hotar EU-samarbete
Tecknen i skyn är redan synliga.
Extrema och populistiska partier till höger men även vänster kommer att nå stora framgångar i EU-valen i år. Det bekräftas av en ny undersökning.
Konsekvensen kan bli att stödet till Ukraina kommer att minska och att det blir svårare att möta klimathotet.
Intresset för valet till Europaparlamentet i början av juni är tämligen ljummet i det flesta länder. Många medborgare vet knappt att det äger rum. Valdeltagandet är betydligt lägre än i nationella val. Detta trots att parlamentet numera har stort inflytande över många beslut.
Högerextrema och populistiska partier har insett att den europeiska arenan är ett tillfälle för dem att tillskansa sig makt som de har svårare att få på hemmaplan.
Ända sedan 2014 har dessa partier gått kraftigt framåt i EU-valen. En trend som experterna är övertygade kommer att fortsätta i årets val.
Den politiska mitten krymper och extremerna växer.
Tankesmedjan European Council of Foreign Relations, ECFR, har kommit med en ny rapport där de utifrån opinionsmätningar och erfarenheter från tidigare EU-val bedömer att populistiska anti-EU-partier kommer att bli största pari i nio länder i EU-valet. Här ingår några av de största länderna och grundarna av EU som Italien, Frankrike, Belgien och Nederländerna.
I ytterligare nio länder blir högerpopulisterna andra eller tredje parti. Däribland Sverige, Tyskland och Spanien.
Slår den här förutsägelsen in kan det betyda stora förändringar för EU-samarbetet. I dag är det traditionella konservativa och socialdemokratiska partier som dominerar i EU-parlamentet tillsammans med liberaler och miljöpartier. Samtliga dessa grupper kommer att förlora platser spår rapporten. Efter sommaren kan det för första gången bli så att de konservativa ihop med de högerextrema kan få en egen majoritet i parlamentet.
Vi har redan sett hur motståndet på nationell nivå att samarbeta med extremistpartier brutits i nästan alla länder. Högerextrema partier befinner sig i dag i regeringsställning eller som stödparti till regeringar i många länder. Det finns anledning att tro att samma utveckling kommer att drabba även EU-parlamentet.
Ifall maktförhållandena ändras är också risken stor att EU får en annan inriktning i viktiga frågor.
I dag är EU som block ledande i världen när det gäller att vidta åtgärder för att möta klimatförändringarna. Detta kan ändras om högerpopulister som ofta är klimatskeptiker får större inflytande.
Vi har sett hur Sveriges klimatambitioner minskat kraftigt genom SD:s inflytande i regeringen. Samma sak kan hända på EU-nivå.
EU är på väg att anta en ny migrationspakt. Med större inflytande för högerradikala partier kan det bli tuffare åtgärder. Migrationsfrågan är en av de stora frågorna för väljarna i EU-valet.
Hittills har EU visat stor enighet när det gäller stödet till Ukraina. Ungern blockerar visserligen ett beslut om att ge Ukraina 500 miljarder kronor under en fyraårsperiod. Men övriga EU tänker runda Ungern om de inte ger med sig.
Efter EU-valet kan det bli betydligt svårare att få gehör för stöd till Ukraina. Framförallt i det forna Östeuropa finns det högerextrema partier som är ryssvänliga och vill minska eller avskaffa stödet till Ukraina. Flera av dessa väntas gå kraftigt framåt i valet.
Men även tyska Alternativ för Tyskland, AfD och Marine Le Pens franska Nationell Samling är väldigt Rysslandsvänliga. AfD förväntas fördubbla sina platser i EU-parlamentet.
EU planerar en större utvidgning med länder på Balkan och så småningom Ukraina. Den blir svår att genomföra om extrempartier får mer att säga till om. Det blir ockaså svårare att straffa länder som Ungern när de inte upprätthåller grundläggande demokratiska värden.
Högerpopulisterna hoppas givetvis att deras väntade framgångar i EU-valet också ska ge ringar på vattnet inför de nationella val som väntar senare under året och nästa år i länder som Österrike, Kroatien, Rumänien och Tyskland.
Över hotet om en kraftig högersväng i Europa vilar dessutom skuggan från det amerikanska presidentvalet. Donald Trump har med överlägsen marginal vunnit de två första primärvalen i USA. Allting tyder på att han kommer att bli det republikanska partiets kandidat. Opinionsmätningarna ger honom en god chans att slå Joe Biden i november.
Vi kan då få en situation där en kraftig högergir i Europa dessutom följs av fyra nya år av Trumps konservativa kaos där en av grundpelarna kan bli att avskaffa Nato.
Om vi tycker att de senaste åren varit turbulenta är risken uppenbar att 2024 kan toppa det.