Gangstern körde ihjäl elvaåring – släpptes efter två dygn
Vad krävs det för att en gangster ska plockas bort från gatan där han är livsfarlig?
Det är som om vårt land fortfarande inte vet hur det ska handskas med personer som är farliga för sin omgivning, som är farliga för oss alla.
Till exempel den 27-årigen som körde ihjäl en elvaårig pojke i Valsta norr om Stockholm.
Gangstern var välkänd för polisen sedan tidigare, dömd för bland annat vårdslöshet i trafik så sent som förra året. Då var han redan dömd till sex månaders fängelse för att ha langat sprit.
Men viktigare är vad polisen vet om denna person generellt. I ett yttrande från Kriminalvården tionde mars förra året står det:
”Vid ett besök på frivården 2022-02-17 uppgav X att han har en kriminell livsstil och att han inte har för avsikt att ändra på det.”
Här har vi alltså en man som inför rättsvårdande myndigheter skryter om att han är kriminell.
Samtidigt bedömer kriminalvårdens säkerhetsorganisation att gangstern ingår i ett kriminellt nätverk ”som uppfyller EU:s kriterier för organiserad brottslighet.”
Där står också:
”Denna brottslighet har en negativ påverkan på lokalsamhället... Polismyndigheten bedömer att risken för dödligt våld är förhöjd om X vistas i Märsta, inklusive Valsta och Steninge.”
Det var i Valsta gangstern körde ihjäl en elvaårig cyklande pojke på kvällen den sjunde juni.
Jag är ense med de som säger att samhället måste satsa förebyggande. Skola och omsorg. Fritis. Visst. Men vad gör samhället med en vuxen som inte vill ha hjälp?
I Kriminalvårdens yttrande kan man läsa att den spritlangande, knarklangande (han är dömd för det också), vansinneskörande gangstern ställdes under övervakning sedan han avtjänat 3,5 månader drygt av sitt sexmånaders fängelsestraff.
Han skulle efter frigivningen delta i det brottsförebyggande programmet Entré med besök på frivården en gång i veckan. Men gangstern satte schemat själv och sa ”att han inte har för avsikt att komma till frivården mer än varannan vecka”.
Det andra beslutet gällde att gangstern inte fick vistas i Märsta, Valsta och Steninge ”med anledning av att polisen bedömer att risken för dödligt våld är förhöjd om X vistas i de områdena.”
Och vad svarar gangstern på det?
”Gällande det beslutet har X sagt att han kommer fortsätta röra sig i Märsta och att han anser att föreskriften är slöseri med tid.”
Här har vi alltså en man som uppfattar besked från Kriminalvården som förslag som han han kan ge fullständigt fan i. Och ett drygt år senare kör han ihjäl en elvaårig pojke i just det område där polisen säger att han inte ska vara.
23 november 2018 körde ett ökänt fyllo i Orsa ihjäl en 14-årig flicka som hette Elsa. Fyllot var ingen gangster, han var en vanlig småkriminell som slogs, agerade bilmålvakt åt andra kriminella, begick övergrepp i rättssak, körde bil berusad och utan körkort.
Han var en bedrövlig figur och han orsakade 14-åriga Elsas död. Som vanligt med den här typen av förbrytare tänkte han bara på sig själv. Under rättegången berättade han om hur chockad han var, han talade om sin vänstra hand som han gjorde illa när han körde ihjäl Elsa.
Det intressanta i sammanhanget är att mannen satt häktad inför rättegången. Han var ju bevisligen farlig för omgivningen och han struntade i samhällets lagar och regler.
Och gangstern som körde ihjäl elvaåringen i Valsta?
Han släpptes efter mindre än två dygn. En 27-årig för polisen välkänd gängmedlem. Skulle han återvända till sitt arbete efter olyckan? Inte alls, i Kriminalvårdens yttrande finns på sista raden ett lakoniskt konstaterande:
”Det saknas information om hur X i dag försörjer sig.”
Förutom den kriminella livsstilen då, som han själv berättat om.
Han är misstänkt för grovt rattfylleri, vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. Men den ansvarige åklagaren finner inget skäl att begära gangstern häktad trots att möjligheten finns, nämligen om åklagaren bedömer att det finns risk för fortsatt brottslighet.
Den risken kan knappast vara tydligare än i 27-åringens fall. Han berättar ju själv att han har ”kriminell livsstil” och saknar vit, deklarerad inkomst.
Så vart tog de utlovade krafttagen mot gängen vägen?
Var är samhällets signaler om att nog är nog?
Meningslösa frågor. Orden har mist sin betydelse i Sverige och utan ord med mening kan vi heller inte forma verkligheten.