Än är det inte försent att stoppa Chat control
På fredag ska den svenska positionen om Chat control fastställas.
Mycket tyder dessvärre på att det blir ja till en massövervakning som inte ens DDR:s säkerhetstjänst vågade drömma om.
I maj förra året föreslog EU-kommissionen en ny förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn.
Paragrafer med ett syfte som i princip alla av lätt insedda skäl ställer sig bakom, inte minst med tanke på den oerhörda omfattningen av denna vedervärdiga kriminalitet.
2021, året innan förslaget lades, rapporterades nästan 30 miljoner fall av övergrepp mot barn i Europa. En uppgång med nästan 30 procent jämfört med året innan.
Men det är dessvärre också en förordning, som om den genomförs i enlighet med den ursprungliga tanken, kan få konsekvenser av närmast mardrömslik art.
Sociala medier, molnlagringstjänster, appar för krypterad kommunikation, enligt förslaget måste det bolag som tillhandahåller en sådan tjänst också scanna den.
Lagar som tillåter detta finns redan, men det är frivilligt, det nya är att scanningen ska bli obligatorisk.
Det är en övervakning av ett nytt och tidigare okänt slag som kränker grundläggande mänskliga rättigheter, helt enkelt rätten att få vara ifred med sitt liv och sina åsikter.
Kommissionen har medgett att förordningen kringskär vår frihet, men anser att bekämpningen av övergrepp motiverar inskränkningen.
Kritiker har inte saknats. Allt från FN:s människorättskommissionär till EU:s dataskyddsombudsman och oberoende experter har varnat för konsekvenserna.
Protester som inte har passerat obemärkt. Mycket tyder på att Tyskland, Österrike och Nederländerna kommer att göra tumme ner då frågan ska upp i ministerrådet. Möjligen även Polen.
Hur Sverige kommer att ställa sig är ännu höljt i visst dunkel.
Socialdemokraterna har sagt ja, medan övriga oppositionspartier samt Sverigedemokraterna har uttalat tydligt motstånd.
Hur är det då med regeringen?
Justitieminister Gunnar Strömmer var först positiv. Men när hans partikamrater i EU-parlamentet meddelade att de tänker rösta nej retirerade han halvvägs och förklarade att ställningstagande i frågan skjuts upp.
Justitieutskottet fick inför sitt sammanträde i förra veckan ett utkast på regeringens förslag om hur Sverige ska förhålla sig.
Protokollet blir offentligt först i morgon, men har läckt.
Om den version som nu är i omlopp är överensstämmande med den slutgiltiga skrivelsen återstår att se, men den speglar rimligen i huvudsak inställningen.
I utkastet ställer sig regeringen dessvärre bakom viktiga delar av förslaget.
Det ska exempelvis bli möjligt att ge leverantörer av kommunikationstjänster order att spåra material. Och krypterat material ska kunna genomsökas.
Det som föreslås är med andra ord tänjbara paragrafer som skulle ge en despot av normalt snitt enastående möjligheter att hålla koll på exempelvis dissidenter.
Varningarna från experter och utredningar om helt nya risker för säker kommunikation har därmed också negligerats.
Men det finns också hyfsat goda nyheter i utkastet. Sverige avser exempelvis att verka för att tillämpningsområdet ska begränsas till att gälla endast redan identifierat övergreppsmaterial.
En sådan ordning skulle minska risken för felträffar och för att oskyldiga drabbas.
I vilken utsträckning Bryssel kommer att lyssna på Sverige återstår dock att se.
Det är tänkt att att EU:s ministerråd skall fastställa sin position om kommissionens förslag i nästa vecka.
Inför det mötet, på fredag, håller riksdagens EU-nämnd sammanträde för att bland annat bestämma Sveriges hållning
Ett nej skulle kunna innebära att minoriteten i ministerrådet blir tillräckligt stark för att tvinga tillbaka Chat control till ritbordet.
Sverige har en möjlighet att stoppa ett mycket dåligt förslag. En möjlighet som regeringen dessvärre inte tycks vara intresserad av.
Men än är det inte för sent att fatta ett klokt beslut.