Byggjobbarna tvingas till rast då Magdalena Andersson besöker orten
Inte visste byggjobbaren Jerry Bright att han just denna fredag skulle få en extra rast.
Men Magdalena Andersson var på besök i förorten och det ju hade varit förargligt om hennes utlovade utspel i kampen mot gängkriminaliteten drunknat i bullret från hamrandet och borrandet.
Så byggjobbare Bright och dennes kollegor ombads av någon pressnisse vänligt men bestämt att lägga ner sitt arbete en stund kring tiosnåret denna fredagsförmiddag i Dalen i södra Stockholm.
Den socialdemokratiska partiledaren såg bekymrad ut, och undra på det.
Den pågående våldsvågen i huvudstaden är blodig och omfattande och vanligt hyggligt folk vaknar om nätterna av sprängningar eller ljudet från polishelikoptern efter den senaste skjutningen.
Ta bara den gångna natten:
Man hittad död i en trappuppgång i Bro, misstänkt mord, en kvinna förd till sjukhus efter explosiv brand i Fittja, spår från handgranat har hittats, brottet misstänks ha koppling till andra våldsdåd, någon timme senare ett liknande brandattentat i Tyresö, dessutom sköts det in i en lägenhet i Farsta, en maskerad man sågs lämna platsen...
Så nu trampade partiledare Andersson nerför en förortsgata och lyssnade med spända anletsdrag på vad polisintendent Tobias Lövström hade att säga om ungdomskriminalitet och gängens nyrekryteringar och pressuppbådet lunkade på bakom och fotograferna fick sina bilder.
Med sig hade hon en trio rutinerade politiker.
Ardalan Shekarabi, ny rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, ett uppdrag som primärt går ut på att nicka uppskattande åt alla dumheter den moderata justitieministern föreslår, eftersom de två statsbärande partierna är närmast identiska inom detta politikområde.
Karin Wanngård, Stockholms finansborgarråd. Inte för att hon hade någonting att säga till om, men det ser förtroendeingivande ut att ha lite lokal politisk representation vid sin sida.
Lena Hallengren, tidigare socialminister, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen. Vad hon gjorde här var det ingen som förstod.
Politikerna ställde frågor, polisintendenten gjorde sitt bästa, två plusgrader, inte särskilt kallt, men ändå, det blåste, folk frös.
Det är ingen tillfällighet att tillställningen hölls i Dalen. Här och i närliggande förorter har det de senaste veckorna varit såväl skjutningar som sprängningar som tros hänga ihop med mordet på juldagens morgon i Rinkeby på en medlem i Dödspatrullen.
Pensionärer gick in och ut från Ica, en och annan mamma drog på barnvagn, frisören Freddys salonger erbjöd tonåringar 15 procents rabatt.
Så slog klockan äntligen tio och på ett provisoriskt bord på torget var alla tv-kanalernas kameror placerade och Magdalena Andersson tog till orda och inledde med att klaga på en regering hon hävdade var mer intresserad av att avskaffa danstillstånd än att bekämpa gängkriminalitet.
Sedan berättade hon att hennes regering hade skärpt 80 straff och jag tänkte för mig själv att det betyder att det var nästan två skärpningar i månaden under den förra mandatperioden utan att någonting blev bättre, snarare tvärtom.
Mot förmodan visade sig dock hennes förslag vara intressant.
Brottsförebyggande insatser redan i förskoleklasser. Ett förslag som ska läggas i riksdagen i form av ett utskottsinitiativ.
Socialdemokraterna hoppas att initiativet ska leda till att regeringen pressas att fram konkreta förslag.
Hur det blir med den saken återstår att se. Men oppositionen är med det här utspelet inne på någonting viktigt.
För att få stopp på morden, uppgörelserna, all denna hämnd, måste nyrekryteringen till gängen strypas. Och för att lyckas med måste det förebyggande arbetet bli bättre.
Andersson pratade och pratade och pratade. Shekarabi pratade och pratade och pratade. Hallengren pratade och pratade och pratade.
Finansborgarråd Wanngård fick inte säga någonting alls.
I ett fönster två våningar upp i ett bostadshus stod Jerry Bright och tittade på mediespektaklet.
Jag stod nedanför och ropade upp till honom. Han ropade tillbaka och berättade att han är 39 år gammal och ursprungligen från Nigeria.
Han sökte lyckan i Italien, när byggjobben sinade drog han vidare till Sverige.
Hit kom han 2018. Han bor i Rönninge, längre söderut.
– Jag trivs. Stockholm är bra.
Framåt kvart i elva var pressträffen och de enskilda intervjuerna över.
Jerry Bright kunde börja jobba igen.