Demokratin under attack – och medborgarna är med på tåget
Här kommer en god och en dålig nyhet om demokratins tillstånd.
Sverige är världsunikt när det gäller tilltron till demokratin.
Men i flera stora demokratier tycker folk att det vore helt okej att i stället styras av en stark och auktoritär ledare.
Världen är mitt uppe i ett supervalår. Mer eller mindre demokratiska val hålls under året i över 60 länder.
Det borde betyda att demokratin mår bra och frodas. Så är det också. I vissa länder.
I en färsk undersökning från Novus Gallup International håller 85 procent av tillfrågade svenskar med om påståendet att ”demokrati må ha sina brister men är det bästa styrelseskicket”.
Ingen annat av de över 40 länder där undersökningen genomförts kommer i närheten av de siffrorna. I Österrike som ligger tvåa hyser 77 procent tilltron till demokrati.
Men i USA som brukar beskrivas som världens främsta demokrati är det bara 69 procent som tycker att demokrati är det bästa styrelseskicket. Det betyder att nästan en av tre amerikaner skulle vilja styras på något annat sätt.
Ännu större blir skillnaden när folk svarar på frågan; ”Känner du att valen är fria och rättvisa”.
Nästan nio av tio svenskar anser det. Medan färre än hälften av amerikanerna tycker att deras val är fria och rättvisa. En skrämmande låg siffra. Här spelar sannolikt presidentvalet 2020 och Trumps vägran att godkänna resultatet in.
Men det är långtifrån bara i USA som tilltron till demokratin är på väg att undergrävas.
Ja till starka ledare
I en undersökning från det Stockholmsbaserade demokratiinstitutet International Idea framgår att väljare i många länder i viss mån är välvilligt inställda till ”starka ledare som inte behöver bry sig om parlament eller val”.
I åtta av 19 länder som ingår i rapporten är det fler som har en positiv inställning till ”starka ledare” än som är negativa.
Indien är ett av de länder där en majoritet av befolkningen ställer sig positiva till att styras av en stark och auktoritär ledare. Befolkningsmässigt räknas Indien som världens största demokrati. Man går till val denna månad och allting tyder på att Narendra Modi sitter kvar som premiärminister.
Modi är ett typexempel på en växande skara av starkt auktoritära ledare som befolkningen röstar fram trots att de när de kommer till makten försvagar demokratiska institutioner. Viktor Orban i Ungern är en annan. Turkiets Erdogan en tredje.
I november kan Donald Trump än en gång röstas fram som president i supermakten USA. Detta trots att han öppet flirtar med idén att förvandla sig till diktator.
Med andra ord är det uppenbart att miljontals människor världen över som växer upp i demokratier inte ser demokrati som det självklara eller ens bästa sättet att styra ett land.
Usla politiker
Det kan finns många skäl till varför men frågan är om inte bristen på framtidstro spelar en avgörande roll.
I Ideas undersökning är det bara de tillfrågade i fyra länder av 19 som tycker att de har det ekonomiskt bättre än sina föräldrar. Men även i dessa fyra (Danmark, Litauen, Brasilien och Gambia) är det bara strax över hälften som anser det.
Jag som växte upp på 50- och 60-talen minns vilken enorm framtidstro det fanns då trots att levnadsstandarden var betydligt lägre. I dag är det, åtminstone i väst, många som har en materiellt mycket högre standard men som ändå inte känner någon större tillförsikt inför framtiden.
Den som inte känner framtidstro tar lättare till sig ett populistiskt och demagogiskt budskap. Man lyssnar hellre på starka ledare som pekar med hela handen och låter som att de har enkla lösningar på väldigt komplexa problem.
Särskilt i lägen när demokratin inte kan leverera därför att det ofta handlar om en mer långsam och trög process.
Lägg till det en oroande tendens hos många politiker att se makten som det viktiga snarare än vad de uträttar i form av samhällsnytta.
Situationen i den amerikanska kongressen är ett skrämmande exempel på hur folkvalda missköter sitt uppdrag. Den partipolitiska striden har gått så långt att landet var och varannan månad står på randen till att av behöva stänga ner statsapparaten därför att oeniga politiker inte klarar av att anta en budget.
Lever farligt
Men vi ser liknande tendenser även i Sverige där partierna av taktiska skäl vägrar göra upp över partigränserna om stora och viktiga frågor som exempelvis energiförsörjningen.
Ett beteende som undergräver människors tilltro till demokrati.
I det kommande EU-valet om knappa två månader är risken stor att vi får ett nytt bevis på hoten mot demokratin. Alla opinionsmätningar visar att extrempartier till höger och vänster kommer att gå fram kraftigt på de traditionella partierna bekostnad.
Den extremvinden riskerar sedan att fortplanta sig inför kommande nationella val.
Demokratin lever farligt i dessa dagar.