Så stor är risken att kriget sprider sig
När USA plötsligt uppmanar sina medborgare att omedelbart lämna Belarus är det ett tecken på att något är på gång.
Risken finns att Vladimir Putin försöker använda Belarus för att destabilisera Natos östra flank och utvidga kriget till Natos territorium.
Det började under sommaren när privatarmén Wagnergruppens chef Jevgenij Prigozjin började marschera mot Moskva och hotade att störta den ryska försvarsledningen.
Kuppförsöket slutade med att Putin gav Prigozjin och delar av hans armé fri lejd till grannlandet Belarus på inbjudan av landets diktator Alexandr Lukasjenko.
Det fick alla larmklockor att börja ringa i grannlandet Polen och i de baltiska staterna. Vad skulle Wagnergruppen göra i Belarus?
Polen misstänker att de kan användas för att destabilisera gränsområdet mot Polen.
Redan drygt ett halvår före den ryska inmarschen i Ukraina lät Belarus ledare Alexandr Lukasjenko bussa flyktingar från Mellanöstern mot den polska gränsen. Tusentals flyktingar tog sin in i EU den här vägen innan Polen började förstärka gränsen.
Lukasjenko importerar migranterna med enda syfte att skicka dem vidare till Polen och Litauen och på så sätt destabilisera Nato-länderna. Lukasjenko och Putin är mycket medvetna om att migrationsfrågan är en av de mest känsliga i Europa och att Polen och Litauen tillhör de länder som absolut inte vill ta emot några flyktingar, så länge de inte kommer från Ukraina.
Stängt gränsövergångar
Nu verkar det som Lukasjenko på uppdrag av Putin återigen försöker åstadkomma en instabil situation i området. Det är bara några veckor sedan som Polen anklagade två belarusiska militärhelikoptrar för att ha flugit in över polskt territorium.
Nyligen beslöt Polen att skicka ytterligare 10 000 soldater till gränsområdet. Polen har också byggt en gränsmur med ett högt taggtrådsförsett stängsel längs delar av gränsen och stängt alla gränsövergångar mot Belarus utom en.
Även Litauen och Lettland har agerat sedan Wagnergruppen etablerade sig i Belarus. Litauen har stängt två av sina sex övergångar. Lettland håller två övergångar öppna men har precis som Litauen förstärkt sin militära närvaro i gränsområdet.
På pappret är Belarus en självständig nation. I verkligheten har den sedan länge dominerats av Ryssland även om de inbördes styrkeförhållandena mellan Putins och Lukasjenko hela tiden skiftar. De båda länderna befinner sig också officiellt i en union.
Det är inte sannolikt att Lukasjenko låter Wagnergruppen eller sina egna trupper genomföra ett storskaligt intrång i Polen. Det skulle vara detsamma som en krigsförklaring mot Nato.
Men det finns många sätt att skapa en allmänt instabil situation längs gränsen, bland annat genom att skicka nya grupper av flyktingar mot gränsområdet.
Placerat kärnvapen
Putin har ända från början försökt dra in Belarus i kriget i Ukraina. Ryssland fick använda belarusiskt territorium för invasionen norrifrån. Hittills har Lukasjenko dock trots starka påtryckningar från Putin vägrat att sätta in den belarusiska armén i Ukraina.
Däremot har han sagt ja till att låta Ryssland placera kärnvapen på belarusiskt territorium.
En utvidgning av kriget från ukrainskt territorium har varit en risk ända sedan invasionen den 24 februari stötte på starkt motstånd och alla insåg att det här sannolikt skulle bli ett långt krig.
Ukraina har genomfört ett antal drönarattacker mot Moskva och andra mål inne i Ryssland. Beväpnade ryska partisaner som opponerar sig mot Putins krig har genomfört attacker i södra Ryssland, nära gränsen mot Ukraina.
När Ukraina firar sin självständighetsdag på torsdag den 24 augusti florerar rykten om att ukrainska attacker ska ske inne i Ryssland. Att Ukraina vill försvara sig genom att föra kriget till Ryssland för att därmed öka vanliga ryssars motstånd mot kriget är en naturlig utveckling.
Vad USA vet men inte berättar är av förklarliga skäl höljt i dunkel. Men uppmaningen till dess medborgare att omedelbart lämna Belarus är dramatisk med tanke på att ambassaden redan hanterar enbart akuta ärenden och att risknivån i landet satts till högsta möjliga.
Putins balansakt
För Putin är det dock en svår balansakt om han vill destabilisera sina Nato-grannar utan att för den skull riskera en fullskalig motattack från den västliga militäralliansen.
Än så länge har USA:s president Joe Biden uteslutit ett direkt ingripande i kriget med hänvisning till risken att det skulle utlösa ett tredje världskrig.
Samtidigt har Biden och Nato-chefen Jens Stoltenberg har gång på gång deklarerat att varje tum av Natos territorium ska försvaras. Med tanke på Natos gemensamma försvarsgaranti, att ett angrepp mot ett Nato-land ska betraktas som ett angrepp mot hela Nato, löper Putin risken att få Natos samlade militära kraft mot sig.
Samtidigt måste han på något sätt agera för att försöka stoppa Natos omfattande militära stöd till Ukraina. Nu senaste har både Danmark och Nederländerna lovat att skicka stridsflygplan till Ukraina. Förmodligen är det bara en tidsfråga innan Sverige och ett antal andra länder gör samma sak. Då riskerar Ryssland att förlora det lilla övertag man har kvar i from av luftherravälde.
Putin blir alltmer pressad. Vägen mot en rysk seger i kriget ser allt smalare ut.
