Internet skrämmer mer än mörka parker om natten
Förr var jag skräckslagen för att gå ensam genom mörka parker på kvällarna.
Nu är jag mer rädd för att vara ute på internet.
Det började så hoppfullt. För 20 år sen skulle datorerna leda till kvinnorevolution. Det pratades om cyberfeminism, om elektronisk klitoris och om att alla brudar skulle bli Lisbeth Salander-hackers. På webben spelade skitsaker som kön ingen roll. Vi var jämlika, där vi satt med våra högljudda modemgrunkor.
Nu vet vi hur det gick.
Nätkulturen blev ett sexistparadis. Inte bara ojämlik som övriga världen, utan värre. En kolsvart snårskog av kvinnohat, exploatering och mansgrisar.
Om jag googlar ordet ”genus” i dag hamnar jag inte på någon sajt om kvinnofrågor, utan på bloggen Genusnytt – som drivs av antifeministen Pär Ström. Han propagerar dagligen för att det är synd om män, medan feminismen bidrar till världens ondska.
Exempel på datanördarnas kassa kvinnosyn finns det också gott om.
Ta dataspelstidningen Play som listar topp-tio-pattar i den digitala världen. Eller novembernumret av den hippa tekniktidningen Wired, som damp ner på min hallmatta. Omslaget pryddes av ett par bröst. Två kvinnotuttar som stirrade rakt mot en, inte ens ett ansikte.
Vad artikeln handlade om? Regenerativ medicin och stamscellsforskning.
För att fortfarande tro på webben som demokratiskt forum i dag måste du vara man, och allra helst heta Julian Assange.
När denne nätkung chattade med läsarna i brittiska The Guardian förra veckan fick han naturligtvis inte en enda fråga om våldtäktsanklagelserna. Trots att han är häktad och efterlyst för ett allvarligt brott, verkar inte det Julian Assange pysslar med i den fysiska verkligheten påverka hans status överhuvudtaget. I stället kom fansen med funderingar som: ”Har du någonsin fått uppgifter om UFO:n?”
Talespersoner från Wikileaks försvarar Assange med att han är ”en klassisk australiensare”, medan Jan Myrdal tipsade sin befrielsehjälte att runka i garderoben nästa gång, för att undvika jobbiga åklagare.
Hur blev det så här?
När blev cyberspace ett vidrigt mansvälde?
Och nu har jag inte ens nämnt porrboomen, de manschauvinistiska mejlen, kommentarerna och forumen eller det faktum att det finns fyra gånger fler män på uppslagsverket Wikipedia. För kvinnor verkar det i stort sett bara återstå en tillflykt: de skära bloggarna där man skriver om mode med bebisspråk och lottar ut analblekningar.