Kan vara början på slutet av kriget

Civilbefolkningen i Gaza och gisslan är de stora vinnarna på stridspausen.

Om den nu blir av. Vis av erfarenhet kan saker fortfarande gå fel.

Striderna är långt ifrån över. Men frisläppandet av gisslan kan vara början på slutet av kriget.

Följ ämnen
Israel

Kriget har pågått i över sex veckor och nästan lika länge har förhandlingar förts i Doha med Qatar som medlare. 

Med tiden har Premiärminister Benjamin Netanyahu stått under allt hårdare tryck från både gisslans anhöriga och USA att gå med på en tillfällig paus i kriget mot att några ur gisslan släpps.

Netanyahu har hela tiden sagt att målet med kriget, förutom att krossa Hamas, är att få tillbaka hela gisslan levande. Men hittills har Israel bara lyckats frita en gisslan.

Att få ut 50 ur gisslan är en framgång också för Netanyahu även om Hamas håller ytterligare runt 190 människor. Att få ut alla på en gång hade varit orealistiskt. Hamas vill portionera ut dem för att nå maximala fördelar.

Israels militär hade helst velat fortsätta kriget med oförminskad styrka. Man har redan intagit stora delar av norra Gaza och som det verkar tvingat Hamasledarna på flykt.

Vapenvilan ger Hamas en andningspaus och en chans att omgruppera sina styrkor. Inte minst eftersom Israel gått med på att under sex timmar varje dag inte övervaka Gaza med drönare. Det ger Hamas goda möjligheter att flytta sina stridande utan att Israel vet exakt vart de tar sin tillflykt.

Mamman till en av Hamas gisslan håller upp en bild på sin son.

För många gisslan

Samtidigt är Hamas villighet att släppa gisslan ett tecken på att den terrorstämplade gruppen som styrt Gaza är hårt pressad. Efter veckor av intensiva israeliska bombningar där många av de stridande varit tvungna att gömma sig i tunnlar under jorden får man förmoda att terrorgruppen är både hårt sargad och utmattad.

För Hamas är det inte heller lätt att hålla liv i 240 gisslan. Särskilt inte de som är beroende av mediciner eller vård. I normala fall rör det sig bara om ett fåtal gisslan.

Hamas uppges i första hand att släppa barn, äldre och kvinnor. De 150 palestinier som släpps ur israeliska fängelser är främst kvinnor och minderåriga.

De för Hamas mest värdefulla ur gisslan är de israeliska soldaterna. De kommer man att släppa sist och kräva betydligt fler palestinska fångar i utbyte för. Israel har alltid satt en ära i att till varje pris få tillbaka sina tillfångatagna soldater.

När den israeliske soldaten Gilad Shalit släpptes fem år efter Libanonkriget 2006 fick Hamas över tusen palestinska fångar i utbyte.

Vid sidan av de anhöriga till gisslan finnas det nog inga som är så glada över en vapenvila som civilbefolkningen i Gaza. De 2,3 miljoner som bor där har tvingats utstå en furiös israelisk bombkampanj i över sex veckor. Natt som dag. 1,7 miljoner lever i dag som flyktingar. Mång av sjukhusen har slutat fungera. FN varnar för svält.

En palestinsk man håller sitt döda barns kropp efter attacker mot Gaza.

5000 döda barn

Israel har i mycket begränsad omfattning tagit hänsyn till civilbefolkningen. Har en Hamasledare befunnit sig i ett bostadshus har Israel bombat det även om 50 oskyldiga civila dödats samtidigt.

Dödssiffrorna talar sitt tydliga språk även om de kommer från den Hamaskontrollerade hälsomyndigheten i Gaza. Över 14 000 palestinier uppges ha dödats varav över 5000 barn. Det är en blodspillan vars like vi aldrig tidigare sett i ett krig i Gaza och som är fasansfulla jämfört med vilket krig som helst. 

En viktig del av uppgörelsen är att mycket mer mat, mediciner och vatten ska föras in i Gaza via gränsen med Egypten under de dagar som vapenvilan varar.

Därefter finns det ytterligare en morot för att förlänga vapenvilan. Israel lovar att förlänga vapenvilan med en dag för varje ytterligare tio ur gisslan som Hamas friger.

Fortfarande kan nya hinder tillstöta i form av stridshandlingar eller plötsliga nya krav från någon av parterna.

Men om den initiala utväxlingen fungerar blir det svårt för Israel att dra i gång kriget för fullt igen dag fem ifall alternativet är att få loss ytterligare tio ur gisslan för varje dag. Netanyahu kommer att stå under hårt tryck både från de anhöriga på hemmaplan som demonstrerar utanför regeringsbyggnader varje dag och från USA:s president Joe Biden.

Joe Biden möter Benjamin Netanyahu, 18 oktober.

Lyssnar på USA

Bortsett från det har Israel ett annat problem. Man kontrollerar nu stora delar av norra Gaza och har uppmanat civilbefolkningen att fly till de södra delarna av den smala landremsan. Dit förmodas också Hamas ledarskap ha tagit sin tillflykt liksom en del av de stridande.

Om Israel bombar och krigar på marken på samma sätt i södra Gaza som man gjort i den norra delen kommer de civila offren av växa lavinartat. Det finns en gräns för hur mycket Biden kan acceptera. Israel lyssnar inte på många men USA har Netanyahu inte råd att strunta i. De förser Israel med mycket av de moderna vapen landet behöver för att försvara sig.

Så även om kriget inte tar slut i och med den tillfälliga vapenvilan så ser vi förmodligen ändå början på ett slut på de mest intensiva striderna och de dagliga bombningarna.

LÄS VIDARE

Wolfgang Hansson: "Om det inte tillstöter hinder kommer det här bli verklighet"