Misstänkta ryska krigsförbrytare kommer att hamna i Haag
Frågan är inte om misstänkta ryska krigsförbrytare kommer att ställas inför rätta i Haag.
Frågan är när det sker.
Kroppar som har legat på gatorna i dagar, möjligen veckor.
Civilt klädda män, några av dem bakbundna, skjutna i huvudet. En bil med en familj i, mosad av en stridsvagn. En massgrav bakom kyrkan.
Bilderna från Butja, en förstad till Kiev, har chockat en hel värld.
Talespersoner för Kreml fnyser att filmerna på döda kroppar är fabricerade, men utöver den fotografiska dokumentationen finns vittnesmål.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch har samlat berättelser, mord, våldtäkter, en rökgranat kastades ner i en källare, en flicka och en kvinna sköts ihjäl då de kom upp.
Politiska ledare talar om folkmord, nya sanktioner mot Ryssland diskuteras i Bryssel och i Washington.
Och i Haag fortsätter Karim Khan, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC), arbetet med att samla material om misstänkta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Khan och hans team saknar inte källor. Sociala medier, tidningar, radio och tv, avlyssning av de ryska förbandens kommunikation, rapporter från människorättsorganisationer, överlevande vittnen.
Samt officiella källor i Moskva. Som exempelvis den ryska militärens kanal Zvezda, som den 1 april berättade att "utrensningar" pågår i städer och samhällen i Ukraina som Ryssland har intagit.
Praktiskt nog namngavs befälhavaren för insatsen, Aleksej Sjabulin.
Möjligen blir just denne militär den förste misstänkte brottslingen i detta krig att efterlysas av ICC. Möjligen hålls förr eller senare en rättegång mot just denne Sjabulin i Haag.
Det återstår naturligtvis att se, men att invasionen av Ukraina kommer att leda till ett internationellt rättsligt efterspel råder det ingen tvekan om.
Tid kommer det att ta, processerna ligger sannolikt flera år framåt i tiden, men historien lär oss att de är möjliga att genomföra.
Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien har hittills hållit ett åttiotal rättegångar mot politiska ledare, generaler och vanliga soldater.
Det var för övrigt efter tribunalerna för krigen på Balkan som den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag inrättades.
En domstol vars uppgift är att pröva anklagelser om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Juridiken som ligger till grund för dessa prövningar är som all annan juridik, enkel och snårig på samma gång.
Enkelt att förstå är att det är ett krigsbrott att exempelvis mörda eller våldta civila, använda förbjudna vapen eller plundra egendomar.
Komplext är regelverket. Krigets lagar är en del av folkrätten, FN har en stadga, Genèvekonventionen och Haagkonventionerna och andra internationella traktat innehåller definitioner av vad en krigsförbrytelse är, många länder har i sin nationella lagstiftning egna bestämmelser.
Juridiska texter som existerar av två anledningar.
Mänskligheten har en moralisk skyldighet att försöka utkräva ansvar för denna grova kriminalitet.
Dessutom kan rättegångar av detta slag skicka en avskräckande signal till framtiden.
Det kan framstå som orealistiskt att tro att Putin en dag sitter på den anklagades bänk, omgiven av försvarsadvokater, tolkar och tv-kameror.
Men om morgondagen vet vi ingenting.
Kanske faller regimen i Kreml förr eller senare. Kanske grips då dess ledare.
Minns att det har funnits en tid då få trodde att Serbiens president Slobodan Milošević skulle hamna i en fängelsecell i Haag.