Godkänt betyg på terrorbekämpning

…men nog kan Sverige bli bättre

Äntligen stod Per Bolund i talarstolen.

Och finansmarknadsministern hade skäl att vara nöjd, då en 15 månader lång internationell granskning av svensk bekämpning av terrorism lett till godkänt resultat.

Det vore lögn att jämföra trängseln i Rosenbads presscenter i morse med de tätt packade tunnelbanevagnarna i Tokyo i rusningstid, men så skapar inte heller en utvärdering utförd av en måttligt känd organisation vid namn Financial Action Task Force (FATF) särskilt spännande rubriker.

Det är synd, då det är en synnerligen inflytelserik samling människor från olika länder som i över ett år har genomfört en grundlig genomgång av Sveriges förmåga att motarbeta penningtvätt och finansiering av terrorism.

"En väldigt betydelsefull organisation", för att tala med finansmarknadsministern.

Till Bolunds belåtelse visar FATF:s rapport att Sverige sköter sig bra. Visserligen kan diverse frysningsåtgärder av pengar som misstänks är avsedda för terrorklassade organisationer ske snabbare och nog borde finanspolisen se över sitt IT-system, men i allt väsentligt håller Sverige god internationell klass.

Ministern hämtade andan, lovade förbättringar på kritiserade områden och förklarade att om organisationen varit missnöjd med hur svenska banker skött sina internationella affärer så hade en fördjupad granskning av varje transaktion troligen skett, vilket hade lett till att bankarbetet gått långsammare. Och det i sin tur hade påverkat Sveriges ekonomi.

Ja, ni hör själva hur viktigt det är att hålla FATF på gott humör.

Har vi således skäl att andas ut och möjligen rent av känna en smula stolthet över Sverige? Nja, kanske ändå inte. Invändningar mot rådande ordning har nämligen framförts.

Vi tar det från början. FATF upprättades 1989 av G7-länderna som ett led i bekämpandet av grova ekonomiska brott och terrorism och förde ganska länge en tämligen anonym tillvaro.

Men så föll skyskraporna på Manhattan och världen vaknade upp den tolfte september 2001 till en ny världsordning.

"En delegation från FATF dundrade en vacker dag in. Vi fick ställa upp oss som skolbarn inför inspektion", har en före detta topptjänsteman på justitiedepartementet berättat för mig.

I dag har FATF, som omges av mycket hysch-hysch och som det inte finns någon parlamentarisk kontroll över, 35 medlemsländer som lydigt underställer sig minsta vink från organisationen.

Terrorlagarna som Sverige införde 2015 är ett bra exempel på hur den demokratiska lagstiftningsprocessen kan se ut nuförtiden.

Riksdagen var folkrättsligt skyldigt att efterleva en resolution i FN:s säkerhetsråd om förbud mot terroristresor, men valde att gå längre än så.

På FATF:s inrådan infördes även några nya paragrafer rörande ett beteende som redan var kriminaliserat, nämligen finansiering av terrorism.

Att det juridiska etablissemanget och tunga remissinstanser gnölade om att vällovliga transaktioner som gåvor till anhöriga eller bidrag till humanitära projekt riskerade att bli brottsliga togs ingen hänsyn till.

För mer eller mindre auktoritära stater är FATF:s återkommande krav på ökad kontroll ett effektivt instrument för hårdare tag mot grupperingar som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Organisationens obekymrade inställning till demokrati demonstrerades i 2010 års utvärdering av Saudiarabien, i vilken konstateras att kungadömets övervakningssystem rörande civilsamhällets institutioner ”utklassar motsvarande system i andra jurisdiktioner och förefaller vara synnerligen effektiv”.

Kavla upp skjortärmarna, Bolund. Det finns länder som får högre betyg än Sverige.