Nederländerna först ut i Europas supervalår

Wolfgang Hansson

AMSTERDAM. Ett val i Nederländerna brukar inte mötas av superintresse i omvärlden.

Utom i år.

Valet blir en första värdemätare på om det finns någon Trumpeffekt inför Europas supervalår.

Geert Wilders är den som allas blickar riktas mot, den som helt dominerat valrörelsen. Mannen som själv har ett ursprung i Indonesien, färgar sitt hår platinablont och vill stänga landets gränser för invandrare från muslimska länder.

Han vill också förbjuda koranen och stänga Nederländernas moskéer.

Genom att rida på den våg av antimuslimska och flyktingfientliga stämningar som skapats av ökad terrorism och stora flyktingströmmar har han tagit ledningen i opinionsmätningarna inför parlamentsvalet på onsdag.

Hans ledning var ett tag så stor att övriga partier anpassade sin invandringspolitik till Wilders för att vinna tillbaka missnöjda väljare.

Wilders är en av Europas mest extrema och välkända högerpopulister. Många drar paralleller mellan honom och Donald Trump, inte bara på grund av det blonderade hårsvallet.

Precis som Trump är Wilders något av en oneman show som strör kontroversiella uttalanden omkring sig. Formellt är han den ende medlemmen av sitt Frihetsparti, PVV. Han bestämmer det mesta och är den ende som får uttala sig för partiet som redan suttit i det holländska parlamentet i drygt tio år.

Valet i Nederländerna ses av många både här och utomlands som ett ödesval. Lyckas Wilder bli största parti är det en indikation på en Trumpeffekt i Europa som sedan kan spilla över på andra viktiga val under året.

I april/maj väljer Frankrike ny president. Högerextrema Nationella Frontens ledare Marine Le Pen leder i opinionsmätningarna inför den första valomgången. Bortsett från invandringen är en av hennes huvudkrav att ta Frankrike ut ur EU.

Skulle hon bli president är risken uppenbar att hela EU rämnar.

Även Wilders är för att lämna både EU och euron. På sina valmöten delar han ut 100 guldensedlar (Nederländernas gamla valuta hette gulden) med sin egen bild på.

Vinner Wilders i Nederländerna tror många att det ökar Le Pens chanser att ta hem valet i Frankrike. Det är inte många år sedan som Nationella Fronten ansågs stå så långt till höger att det var otänkbart för många att rösta på. Marin Le Pen har manövrerat skickligt för att göra partiet mer rumsrent.

Misstron mot etablerade politiker understryks av att Frankrikes sittande president Francois Hollande inte ens ställer upp eftersom hans opinionssiffror är så usla.

Risken är stor att även Italien håller nyval i år. Där ligger EU-kritikern och populisten Beppe Grillos Femstjärnerörelse bra till för att vinna. Han vill att Italien ska lämna den europeiska unionen.

Angela Merkel är en av få traditionella politiker i Europa som förknippas med kompetens och stabilitet. Men inte ens hon sitter efter tolv år som förbundskansler säker när Tyskland går till val i slutet av september.

Hon utmanas av socialdemokraten och förre EU-politikern Martin Schultz som snabbt vunnit i popularitet. Merkel utmanas även från höger av det populistiska Alternativ för Tyskland, AfD. I valet för fyra år sedan nådde partiet inte ens upp till femprocentsspärren för att få platser i Förbundstagen. I år ligger de kring 15 procent i opinionsmätningarna efter att ha tonat ner EU-motståndet och helt koncentrerat sig på att vara ett flyktingfientligt parti.

Först röstade britterna för brexit, sedan vann Trump otippat presidentvalet i USA.

Nu kan Europa stå inför potentiellt stora förändringar.

På onsdag får vi en första fingervisning om hur sannolika de är.