Lag om gangsterkungar kan stoppas efter bråk på departement
Med en ny lag ska det gå att beslagta gangsterkungars villor på solkusten.
Men internt bråk på Justitiedepartementet riskerar att förstöra denna möjlighet.
Ämnet för denna kolumn är juridik av det mer avancerade slaget, men vad kan en stackars skribent annat göra än att försöka göra det begripligt.
Den förra regeringen ville se effektivare verktyg för att ta brottsvinster från kriminella och tillsatte en utredning som leddes av en av storfräsarna inom svensk straffrätt, Petter Asp, justitieråd i Högsta Domstolen.
Utredningen var klar i januari 2022, men bereds fortfarande på justitiedepartementet. Men så är också produkten ett barn av den exotiska tid då komplicerad lagstiftning ännu fick ta den tid den behövde ta för att bli bra.
Den viktigaste delen av utredningen handlar om införandet av ”självständigt förverkande av brottsvinster”.
Enligt dagens regler är det tillåtet att beslagta egendom om det är bevisat att den är inköpt med pengar som kommer från ett visst brott.
Dessutom finns en viss möjlighet att lägga vantarna även på saker som kommer från annan kriminalitet än den domen avser, men bara om straffet handlar om brott som ger minst fyra års fängelse.
Men den nya bestämmelsen blir det enklare att göra beslag även om inget specifikt brott är bevisat. Fortfarande måste det dock visas att egendomen kommer från kriminell verksamhet.
Säg att en person som är inblandad i en hel del skumrask har nolltaxerat i tio år. Säg att den personen har ett privatjet och bor i ett palats vid en Medelhalvsstrand i Sydeuropa.
Egendomen ska då gå att beslagta, även om denne uppenbare gangster inte döms för något brott.
En lag av detta slag är ingalunda okontroversiell. Det förtjänar att påpekas att ett hovrättsråd som har suttit i utredningen har reserverat sig.
Det är en rutinerad domare som anser att en sådan här bestämmelse kan ”äventyra grundläggande rättssäkerhetsgarantier” och som ställer en rimlig fråga:
Kan man på ett trovärdigt sätt hävda att viss egendom kommer från brottslig verksamhet om man inte kan svara på frågan om vilket slags kriminalitet det handlar om?
Ett svar på den frågan är dock möjligen ett ämne för en annan kolumn. Den här texten handlar om det storbråk som enligt mina källor har brutit ut på Justitiedepartement.
Ett bråk som handlar om den så kallade internationella frysningsordern som EU införde för ett antal år sedan.
Det är en order om att frysa kriminellas tillgångar som svenska åklagare kan skicka till utländska myndigheter och som andra länder kan sända till Sverige. För det mesta hanteras detta snabbt, smidigt och effektivt av de inblandade länderna.
Utredare Asp kom fram till att frysningsordern fungerar även med den kommande lagen. Det anser även juristerna på departementet som arbetar med att omvandla förslaget till lag.
Men, viskas det i mitt öra, högre upp i hierarkin har det tagit stopp. Detta verktyg ska inte få användas vid det självständiga förverkandet, anser en högt uppsatt chef.
Tjänstemännen har påpekat att utredningen inte har sett något problem med detta och att det sannolikt är den politiska viljan att frysningsorden ska gälla även i det nya sammanhanget.
Men vädjanden om att frågan ska föras upp till justitieminister Strömmer för avgörande har viftats bort av chefen.
På departementet har frustrationen vuxit. En lagrådsremiss ska presenteras vilken vecka som helst och en möjlighet att sikta högt upp i den organiserade brottslighetens näringskedja kan vara på väg att gå om intet.
Det är ett nytt verktyg för att komma åt gangsterkungar som har flytt till semesterparadis och som är notoriskt svåra att binda vid brott.
Möjligen finns det goda skäl att dra i nödbromsen.
Men det ska inte göras av en enskild person på tjänstemannanivå som trotsar utredningens slutsats.