Mäns våld mot kvinnor tar inte julledigt – tvärtom

Hur många kvinnor kommer att fira jul i skräck?

Hos polisen finns en lista på 41 män, högrisklistan. De bedöms ha hög risk för att utsätta en partner för mycket grovt eller dödligt våld. Sex av dessa män sitter i dag i fängelse, resten av dem är ute i samhället, enligt en granskning som Kaliber har gjort.

Vid sidan av högrisklistan finns också information om ytterligare 466 män som idag sitter i fängelse och bedöms ha hög risk för återfall i relationsvåld. Och 775 som får insatser via frivården, och alltså ofta kan röra sig fritt i samhället, bedöms ha samma höga risk.

Det är så många män där ute som väntar på att få misshandla, tortera och mörda kvinnor. Myndigheterna vet hur de ser ut och vad de heter – ändå är männen inte bevakade. Julen är de våldsamma männens favorittid på året. Då kan de skada, förnedra och slå i fred till tonerna av Bingolotto och doften av hyacint.


När jag läser om Noras lilla dotter som vred om låset och släppte in polisen samtidigt som hennes pappa Sam höll sin vänstra arm så hårt om Noras hals att hon såg svart och kissade på sig, så tänker jag: det handlade om sekunder, tänk att hon överlevde. Och sen tänker jag: vilket litet barn ska härnäst se Sam kasta sig över en älskad mamma?

Männen på polisens högrisklista har tre saker gemensamt: de har varit våldsamma, tagit strypgrepp på en kvinna och uttryckt självmordstankar. Allt detta stämmer in på Sam. Om han inte rehabiliteras under sin tid i fängelset är risken stor att hans nästa offer dör.


Män som inte förändrats under sin tid i kriminalvården och som fortsatt bedöms vara farliga släpps ändå ut, det är så det funkar. I Kalibers granskning hör vi om Josef, en återfallsförbrytare som av frivården bedöms ha ”en anmärkningsvärt, mycket riskabel brist på ansvarstagande för ett i hög grad gränsöverskridande beteende”. Han träffar Agnes och utsätter henne för psykiskt och fysiskt våld. Hon anmäler och medan polisen är upptagna med annat så hinner han skada ytterligare en kvinna. 

Trots att träffsäkerheten är hög när kriminalvården bedömer vilka män som kommer begå nya våldsbrott i en relation så lämnas inte denna kunskap över till polisen. Sedan 2021 har vårdande myndigheter och Socialtjänsten rätt att bryta sekretess när de misstänker att ett allvarligt brott ska begås. Men när det gäller de våldsamma männen görs det nästan aldrig.


Hur många kvinnor kommer att fira jul i skräck? Hur många kommer veta att för varje snaps och Hej tomtegubbar så kommer slagen bli kraftigare, men inte ha något annat val än att mumla en stilla bön? Hur många barn kommer att minnas pappas vitnande knogar runt mammas handled mer än någon av julklapparna? 

Många. Många fler än de hade behövt vara. Flera av de män som den kommande veckan kommer utsätta personer de säger sig älska för våld har gjort det innan. Vi vet att de kommer att göra det igen. Ändå, en skriande tystnad. Blodspår i snön. En oförmåga att skydda kvinnor och barn från rovdjurens käftar. God jul, eller nåt. 

Följ ämnen i artikeln