Dags för nästa Nato-bråk
Knappt har Nato efter långvarig intern strid lyckats godkänna Sverige och Finland som nya medlemmar förrän det är dags för nästa Nato-bråk.
Vem ska efterträda Jens Stoltenberg som militäralliansens chef?
Föga förvånande är det även den här gången Turkiets Erdogan och Ungerns Orbán som agerar bromsklossar.
Frågan avgörs bakom lyckta dörrar. Alla 32 Nato-länder måste vara överens. Precis samma regler som gällde när Sverige skulle godkännas som nytt medlemsland.
57-årige Mark Rutte, mångårig premiärminister från Nederländerna, verkade med stormsteg vara på väg mot jobbet. Fram till nu.
Han har fått uttalat stöd från de flesta av de stora Nato-länderna, USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Även många av de mindre länderna ger honom grönt ljus. Däribland Estland vars premiärminister Kaja Kallas själv var en kandidat till jobbet men nu ställt sig bakom Rutte.
Ungern har däremot sagt blankt nej till Rutte. Han och Viktor Orbán är inte direkt goda vänner efter att Rutte haft väldigt publika synpunkter på tillståndet i Ungerns demokrati.
Även Turkiet tvekar. President Erdogan har gjort klart att han bara kommer att godkänna en ny Nato-chef som är lyhörd för Turkiets intressen.
Exakt vad Erdogan vill ha vet vi inte. Turkiet skulle ha lämnat en lista med krav till Rutte men såvitt känt har det ännu inte skett. Men det tros bland annat handla om att Turkiet inte får missgynnas jämfört med EU-länder och att den nye Nato-chefen inte favoriserar ärkefienden Greklands och Cyperns intressen framför Turkiets.
I båda fallen kan man ana samma hästhandlarfasoner som när det gällde att godkänna Sveriges och Finlands Nato-ansökningar.
Erdogan och Orbán försöker helt enkelt pressa fram eftergifter i utbyte mot att ge upp sitt motstånd till Rutte. Man har lärt sig att det funkar.
Båda vet att USA och de stora europeiska allierade är väldigt måna om att utnämningen av ny generalsekreterare ska andas stor enighet utåt. Man vill absolut inte ha något öppet bråk som Rysslands Vladimir Putin kan dra nytta av.
Ungern verkar istället ge sitt stöd till den enda kvarvarande verklige utmanaren, Rumäniens president Klaus Johannis, vars kandidatur slängts in i elfte timmen.
För någon månad sedan var förväntan att man skulle kunna enas om Rutte vid det Nato-möte som inleds i Bryssel idag. Det första mötet med Sverige som fullvärdig medlem.
Nu verkar det inte bli så. Istället är förhoppningen att Rutte utses på det stora Nato-toppmötet i Washington i juli när organisationen firar sitt 75-årsjubileeum.
Men då måste först både Orbán och Erdogan rätta in sig i ledet.
Bortsett från att de utnyttjade den senaste Nato-utvidgningen för egna syften har de också nära och som det verkar varma relationer med Vladimir Putin. Jag har tidigare kallat dem Putins trojanska hästar i Nato. Den farhågan och analysen kvarstår.
Det kan inte uteslutas att Orbán eller Erdogan, eller båda, vägrar ge upp sitt motstånd mot Rutte. Då kan det i slutänden bli en helt ny kompromisskandidat som Nato-chef.
Skiftet på ledarposten sker i en känslig tid. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina är inne på sitt tredje år. Nyligen rapporterades att Ryssland tagit 500 kvadratkilometer ukrainskt territorium sedan i höstas.
Samtidigt klagar Ukraina över att man lider stor brist på ammunition, framför allt artilleriammunition.
Den nye Nato-chefens viktigaste uppgift blir att se till att militäralliansens stöd till Ukraina trappas upp och blir mer effektivt.
Presidentvalet i USA utgör en stor osäkerhetsfaktor i den ekvationen. Den nye Nato-chefen kan tvingas hantera Donald Trump som ny president. En Trump som nyligen deklarerade att han inte tänkte försvara Nato-länder som inte ”betalar” minst två procent av sin BNP till Nato.
Rutte är en av de europeiska ledare som anses ha haft bäst relationer med Donald Trump under dennes tidigare sejour i Vita huset.
Vid säkerhetskonferensen i München för någon månad sedan stämde Rutte taktiskt nog inte in i kören över fördömanden av Trumps uttalande att han tänkte låta Putin göra ”vad fan han vill” med Nato-länder som inte lägger tillräckligt med pengar på försvaret.
Istället uppmanade Rutte Europas ledare att sluta gnälla över Trump och koncentrera sig på uppgiften att hjälpa Ukraina.
Ett sådant förslag som nu förs fram i Nato är en särskild fond som skulle ge Ukraina drygt 1000 miljarder kronor över fem år. Den ses av många som ett sätt att försöka ”Trump-säkra” stödet till Ukraina innan ex-presidenten eventuellt återvänder till makten.