Att ställa utsatta mot varandra är livsfarligt

I vanliga fall hade jag nog inte lagt märke till ­henne.

Mitt i påskhandeln, utanför­ matbutiken där folk lassade kassar fulla med Dumle­klubbor och skum­bananer, satt hon på marken, iklädd en rosa täckjacka och sjal.

Anledningen till att just den här romska tiggaren trädde fram som en livs levande människa ur den grådaskiga kuliss av fattigdom jag ofta går förbi, var att en man stod och skrek på henne.

Jag stannade till. Kände ­ilskan bubbla upp.

- Hörrdu, låt henne vara i fred, sa jag till honom.

Först då såg jag att han var ganska tilltygad. Ärrad i ansiktet. Skitiga kläder. Skam­filad på det viset man blir ­efter ett hårt, tröstlöst liv.

Han vände sig mot mig och sluddrade:

- Jag har varit hemlös i 20 år, varför ska hon sitta där? Varför ska hon ha pengar?

Att ställa utsatta grupper mot varandra är livsfarligt. Ändå görs det hela tiden.

Allt fler svenska kommuner, senast Malmö och Lin­köping, har börjat avhysa EU- migranter. Man hänvisar till att lägren gör andra otrygga.

I rasistforum på nätet ­frodas föreställningar om att romska tiggare har konkurrerat ut våra ”svenska hemlösa” - som alla brydde sig jättemycket om förut.

Det stämmer förstås inte.

Bara ett stenkast från just den här matbutiken på ­Södermalm bedrevs för sex, sju år ­sedan kampanjer just mot de lokala hemlösa. ­Bostadsrättsägare mobil­filmade och påstod att det pågick knark­handel i portarna. Till slut gav politikerna upp. Härbärget flyttade. De hemlösa blev bortdrivna.

De som kräver tiggeri­förbud pratar sällan om vad som kommer hända med ­alla missbrukare, psykiskt sjuka och sköra som kommer­ fortsätta sina liv i våra gatuhörn.

Ingen verkar heller kunna förklara vad som skiljer deras nöd från nöden för den romska kvinnan utanför matbutiken.

Hon var högst 25 år, och ­verkade inte förstå vad som pågick.

- Det är ju inte hennes fel. Att du är hemlös, mumlade jag till den ärrade mannen.

Nu hade det bildats en liten­ folkhop kring oss. Plötsligt kliver en medelålders karl fram, välfyllda matkassar­ i händerna, han vill säkert bara vara rättskaffens precis som jag.

- Stick härifrån! Annars får du en smäll! ryter han till den hemlöse.

Någon bredvid nickar. Nu är det uteliggaren alla stirrar på, syndabocken som ska bort. Han ryggar tillbaka av rädsla. Lommar därifrån.

Och jag känner bara att mitt rådiga ingripande inte alls gjorde världen bättre på ­något vis.

Följ ämnen i artikeln