Brudar: Se upp för jättebebisar

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Charlotte Perrellis man Nicola Perrelli tror att han bor på hotell. Det säger hon i en intervju. Att han inte gör något hemma och att det är ”vinresor” med hans restaurang hela tiden. Samtidigt vill han inte ha fler barn så hon håller på med en övertalningskampanj. Han tycker att det är jobbigt nog med två. Charlotte tar allt ansvar hemma för att hon vill ha kontroll, säger hon. Det måste vara väldigt jobbigt att vara Charlotte. Att ha en intensiv karriär som går på högvarv och samtidigt ta allt ansvar för hemmet och barnen. Det måste samtidigt vara sjukt lätt att vara Nicola. Bo på hotell, bli uppassad, åka på tjusiga jobbresor. Samtidigt skulle jag skämmas om jag var han. Jag skulle skämmas över att läsa om mig själv i tidningen och se svart på vitt vilken stor mans/pappagris jag är. Jag skulle gå med nerböjt huvud till dagis, eller Nicola lämnar väl inte på dagis – med tanke på att alla föräldrar kunnat läsa om hur han skiter i att hjälpa sin sambo på hemmafronten. Men han skäms säkert inte.

Han småler kanske när han läser det. ”Nu klagar du igen, Charlotte men du älskar ju att ha kontroll.” Det är ett perfekt alibi som två personer kan gömma sig bakom. Nä, hon vill inte släppa kontrollen?… Vad är det med karriärkvinnor? Jag känner så många som går på knäna. Duktiga brudar som tjänar pengar och bygger framåt, uppåt men samtidigt går av på mitten för att det är överenskommet att hans karriär är viktigare. Ibland undrar jag om vi tjejer skäms över vår styrka och framgång. Är det därför många passar upp sina män som servitriser. Jag menar om något borde det ju egentligen vara tvärtom för Charlotte och Nicola Perrelli. Han borde passa upp på henne eftersom hon ju helt klart är den mer framgångsrika av de två. Men kanske skäms hon också över att hon är driven och vill framåt uppåt. Hon kanske känner skam över sin styrka, karriärsug och att hon inte uppfyller alla krav på en hängiven Mama. Då får hon dåligt samvete och kompenserar med att göra allt hemma (ja, jag har ett kombinerat skolfröken/Dr Phil-komplex). Men det är ju Nicola som ska skämmas när han just blivit outad som en usel make. Att han inte ”orkar” fler barn är bara som en (icke) rolig punchline i slutet på något daterat humorprogram som Parlamentet.

Vi måste göra något! Hjälpa andra att inte kliva i Perrellifällan. Här är därför en checklista till alla singelbrudar där ute som vill framåt och uppåt och ännu inte har hittat sin significant other:

Hitta gärna en driven kille (eller tjej om du är lesbisk) med egen karriär MEN ingen karriärstreber som ligger med sitt jobb. Han ska älska dig, sina kompisar och fritiden också.

Kolla upp innan du skaffar barn om han vill vara pappaledig. Dela på den tiden. Det kommer att löna sig i längden vare sig ni håller ihop eller inte, att båda känner ansvar för barnens välbefinnande.

Hitta någon som vet hur en disktrasa och en dammsugare ser ut, plus hur de används.

Välj en snäll kille. Om du har en fallenhet för idioter så var med idioter en tid (kalla det din idiotfas), och sen satsar du på en snäll kille. En kille som gillar familjelivet. Det är inte töntigt med en sådan kille, tvärtom, en family man är alltid sexigt. En bad boy blir till slut en övervintrad 40-åring som står på samma plats i baren och har ångest, utan riktning och mål. Inte fräscht.

Skäms inte eller ha dåligt samvete för att du är driven.

Om det ändå går åt helvete, typ den fina killen visar sig vara en jättebebis och du dukar under för pressen på det perfekta mammaidealet, jaa, då får du läsa Bitterfittan i stället och sedan hata mig för mina glättiga råd som inte funkade alls.

Lycka till!

Belinda Olsson