En vidrig inbjudan
Att skruva till sina pressmeddelanden börjar bli mer regel än undantag.
Men frågan är om inte inbjudan till filmfestivalen i form av ett utvisningsbrev är att ta ”utanför boxen”-tänket lite väl långt.
Jag har all respekt för Naures Sager, regissör till filmen ”I am Reva”. Jag ser fram emot att se filmen, som verkar sjukt bra och viktig. Och jag kan inte nog understryka hur fruktansvärt vidrigt REVA-projektet är. Ingen människa är illegal. Men!
Den här inbjudan i form av ett utvisningsbrev är faktiskt också vidrig.
Att skicka ett sådant här brev till personer som Fredrik Reinfeldt eller Kent Ekeroth har jag full förståelse för (nåja, just Ekeroth bryr sig väl inte nämnvärt om hur papperslösa flyktingar har det i Sverige). Och det är precis den typen av makthavare som ska ta emot dem, reagera och agera.
Jag är dock starkt tveksam till att skicka det här brevet hem till människor som man vet mindre om. Som kanske har anhöriga som i detta nu väntar på besked från Migrationsverket. Eller som har varit i den situationen förr. Eller som av någon anledning bär på en utsatthet.
Jag är också starkt tveksam till att över huvud taget skicka tvivelaktiga saker till människors hemadresser. För egen del går det bra att skicka till min arbetsplats.
Jag vet inte hur det känns att vänta på ett brev från Migrationsverket. Vad jag däremot har erfarenhet av är obehagliga brev från människor som vill tysta eller hota mig, varvat med ”skojiga” utskick utan avsändare som sedan visar sig vara ännu en pr-kupp. Jag vet än i dag inte vem det var som fick för sig att skicka ett handskrivet kuvert med en morot hem till mig. Någon glömde väl att följa upp sin ”knasiga” idé.
Och jag fick också hem en inbjudan till ”I am Reva”-visningen.
Som vanligt blev jag vid första anblick livrädd. Jag vet inte ens hur jag hade reagerat om mina omständigheter hade sett annorlunda ut.