Aftonbladet avslöjar: LO:s hemliga möten med Wallenberg

Pär Karlsson

Skulle lösa fråga om vinster i välfärden

Vinster i välfärden är fortfarande ett infekterat politisk stridsämne.

Men det var nära att frågan löstes - bakom ryggen på politikerna.

Aftonbladet kan avslöja att LO och Wallenbergsfären i ett halvårs tid förhandlade i hemlighet om spelreglerna på välfärdsmarknaden.

– Vi hittade rätt mycket som gick att bygga ett gemensamt synsätt på, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia.

2011 briserar "Carema-skandalen". Företaget blir, rätt eller fel, utpekat som ett av de värsta exemplen på privata välfärdsföretag som gör stora vinster samtidigt som deras verksamhet är full av brister. Rapporterna duggar tätt om företag där elever, sjuka och äldre far illa.

Frågan om vinster i välfärden ska de kommande åren bli ett av de mest omdiskuterade och kraven på hårdare regleringar ökar i styrka.

Delar av en allt mer pressad välfärdsbransch väljer då att agera.

Fredagen den 16:e augusti 2013 samlas en grupp människor under stort hemlighetsmakeri på fackförbundet Kommunals kursgård Marholmen i Stockholms norra skärgård.

På plats finns personer från LO:s toppskikt men även tunga namn från Wallenbergsfären med kopplingar till flera av maktfamiljens välfärdsverksamheter: friskolekoncernen Academedia, vård- och omsorgsjätten Aleris samt riskkapitalbolaget EQT.

Under helgen och hösten som följer arbetar man hårt för att försöka nå en uppgörelse kring vinster i välfärden.

– Vi utvecklar inte välfärden genom att bara prata pengar och vinster, det gör att vi undergräver förtroendet för den. Vi ville återupprätta förtroendet och hitta en gemensam väg framåt, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia.

Tobias Baudin, då LO:s vice ordförande, säger att planen var att få till en reglering utan politikernas inblandning.

– Farhågan fanns att vinster i välfärden skulle bli ett politiskt och ideologiskt slagträ i valrörelsen 2014, men att det inte skulle leda till någon reell förändring.

Den 8 november ska S-veteranen Ilmar Reepalu presentera sin utredning om regleringar av välfärdsbolagens vinster. Den är ett resultat av en överenskommelse som slöts mellan regeringen och V efter valet 2014. Utifrån den ska ett lagförslag läggas fram.

I slutet av augusti rapporterade SVT om att Reepalu riktat in sig på ett förslag som skulle begränsa vinstmöjligheten till åtta procent av investerat kapital plus inflationen.

Både Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och V-ledaren Jonas Sjöstedt ilsknade till. Den ena för att ett vinsttak nämndes och den andra för att det var satt alldeles för högt. Samtidigt meddelade SD, som uppvaktats av näringslivet i frågan, att man skulle utnyttja sin vågmästarställning till att fälla förslaget i riksdagen.

Fem år efter ”Carema-skandalen” är frågan om vinster i välfärden fortfarande djupt polariserad.

Men saker och ting kunde i dag ha sett mycket annorlunda ut. Aftonbladet kan avslöja att LO och Wallenbergsfären i hemlighet förhandlade i ett halvår för att försöka lösa frågan.

Drygt ett år innan mötet på Kommunals kursgård var vinster i välfärden en omdiskuterad fråga under Almedalsveckan i Visby. Allmänhetens motstånd mot vinstuttag växte.

Positionerna var låsta. LO:s kongress hade våren 2012 beslutat att facket skulle arbeta för att få bort vinsterna ur välfärden.

Inom näringslivet var man oroliga för att debatten skulle leda till ny lagstiftning och regleringar. Inom näringslivet var man oroliga för att debatten skulle leda till regleringar, framför allt om det blev en rödgrön majoritet i riksdagen efter valet 2014.

Flera källor uppger att det var i Almedalen som planen att försöka lösa frågan utan politikernas inblandning kom upp - och att det var Paula Hammerskog, då konsult på Academedia, som kom med idén. Hon själv vill inte kommentera uppgiften.

Det visade sig att LO var intresserade.

Målet för samtalen var, uppger källor, en bred överenskommelse om självreglering. Med långsiktiga spelregler som hade svenska folkets förtroende.

Enligt vad Aftonbladet erfar använde Paula Hammerskog månaderna som följer till att förankra idén. I april 2013 åt LO-topparna Karl-Petter Thorwaldsson och Tobias Baudin middag med ett gäng välfärdsdirektörer. Det blev startpunkten.

Utvalda personer från både LO, där Baudin fick huvudansvaret, och Wallenbergsfären bjöds in och i augusti samma år satte samtalen i gång.

En av dem som kallades in var Erik Belfrage, veteran inom Wallenbergsfären som bland annat verkat som personlig rådgivare åt den mäktiga familjen.

– Jag har varit med tillräckligt länge för att veta att vinster i välfärden är en fråga som är svår att tackla och dessutom är färgad av ideologiska brytningslinjer. Men min attityd är att man alltid kan komma långt med att sätta sig till bords med någon som har en annan uppfattning, säger han i dag.

Tobias Baudin säger att facket alltid har försökt nå breda överenskommelser.

– Vår utgångspunkt var det program vi hade på LO och vi försökte få igenom de tankarna. Vi kom en bra bit på vägen.

Flera svåra frågor betades av. Man letade efter gemensamma hållningar kring bland annat vinst, lärartäthet, kollektivavtal och meddelarfrihet.

– Det var extremt olika utgångspunkter, men det fanns en vilja att försöka hitta lösningar. Som i vinstfrågan, där det finns absoluta krav på vinstbegränsning att matcha mot företagens vilja och ägarnas rätt till sina pengar. Vi hittade rätt mycket som gick att bygga ett gemensamt synsätt på. Vi hanterade motsättningarna, hoppa jämfota över dem går ju inte, säger Paula Hammerskog.

Det man skissade fram var ett system där privata företag skulle kunna bli certifierade, en typ av "Krav-märkning", där företag var tvungna att leva upp till hårda kvalitetskrav. Tillståndet skulle bara ges till seriösa aktörer och skulle delas ut av en ny branschsammansatt instans - Välfärdsrådet.

– Det skulle göra det väldigt lätt för kommuner och landsting att köpa upp välfärdstjänster. Var man inte certifierad var man en oseriös aktör. Både stora och små företag skulle kunna vara med, säger en källa.

En central fråga att det skulle vara omöjligt att tjäna pengar på att driva dålig välfärdsverksamhet. Från fackets håll ville man se en siffersatt vinstbegränsning medan näringslivet föredrog tuffa kvalitetskrav som skulle hålla vinsterna nere.

I dag beskriver Erik Belfrage modellen så här:

– Vår attityd var att mätbar hög kvalitet kräver investeringar och bra personal. Kostnadsbilden blir en helt annan om man har höga krav. Då tillgodoser man de som tycker att det går att ta ut övervinster.

Båda parterna tog risker under förhandlingarna. Flera deltagare säger att det fanns krafter inom näringslivet som inte alls ville att mötena skulle fortgå. I facket var man rädda att ta bort en viktig konfliktfråga i kampen mot Alliansen i valrörelsen 2014 om vinstfrågan löstes.

LO:s ledning tog också en, då man inte gjort klart sitt förhandlingsmandat bland sina 14 medlemsförbund. Men man var övertygade om att medlemsförbunden skulle acceptera en vinstbegränsning som näringslivet själva tog på sig, då ju kongressbeslutet skulle vara uppfyllt.

Enligt vad Aftonbladets erfar lyckades man mejsla fram ett färdigt utkast. Arbetet med att förankra det bredare inleddes. Men kring julen 2013 uppstod problem. Flera källor uppger att det började gnissla inom Svenskt Näringsliv. Organisationen hade inte varit inkopplad i förhandlingarna från början, men visste nu vad som pågick. Det började kampanjas emot förslaget och konflikter uppstod.

– Vi som förde samtalen hittade ett sätt som vi i stort kunde stå för. Men sedan kom beskedet från näringslivssidan att det inte var värt att gå vidare. Jag tolkar det som att man gjort förankringsförsök men inte kom vidare. För egen del hade jag inte ens hunnit börja förankra det på LO och jag har ingen aning om hur det hade gått, säger Tobias Baudin.

Det blev knappt 15 möten i olika konstellationer innan projektet föll samman, fyra av dem längre helgmöten.

LO ser i dag förhandlingarna som ett bevis på att det finns en mer pragmatisk hållning till vinster i välfärden inom näringslivet än vad som sägs öppet.

– Jag fick känslan av att de konstruktiva krafterna i näringslivet var beredda att gå väldigt långt i dialogen med oss, säger en källa.

Tobias Baudin säger att det fanns kompromissvilja inom näringslivet - då.

– I dag vet jag inte. Efter att SD svängt finns det ju ett brett stöd i riksdagen för att inte alls reglera den här sektorn.

En källa inom näringslivet säger att "båda sidor var beredda att göra eftergifter och resonera sig fram".

Erik Belfrage säger att han är besviken att man inte nådde hela vägen fram.

– Men å andra sidan tror jag att de där samtalen satte spår och när vi når någon sorts lösning kommer även den där lilla biten ha bidragit till det.

Baudin tror nu att den enda vägen framåt är politiska beslut.

– Med det parlamentariska läge vi har är det svårt att få igenom några förändringar via riksdagen. Får man inte det kommer vi få en likadan valrörelse som 2014 med vinster i välfärden högt upp på agendan.

Paula Hammerskog menar att frågan om vinster i välfärden måste få en lösning.

– Alla vill ju ha bästa möjliga välfärd för de resurser som finns. Den skapar vi inte genom att gräva ned oss i skyttegravar och kasta arga slogans på varandra. Med de här samtalen kom vi inte riktigt ända fram. Kanske de som försöker nästa gång gör det. För lyckas måste vi ju.

De deltog i de hemliga förhandlingarna:

Från LO:

• Tobias Baudin, då LO:s vice ordförande. I dag ordförande för Kommunal.

• Kjell Rautio, utredare.

• Claes-Mikael Jonsson, jurist.

• Joa Bergold, utredare.

Från välfärdsbranschen och Wallenbergsfären:

• Erik Belfrage, tidigare personlig rådgivare åt familjen Wallenberg och ett antal av Wallenberggruppens företag. I dag ordförande i Näringslivets internationella råd.

• Paula Hammerskog, i dag kommunikationsdirektör på Academedia. Tidigare konsult.

• Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Jönköpings län. Ordförande i Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning.

• Stanley Brodén, styrelseordförande för Frösunda omsorg. Tidigare koncernchef för Aleris och industrial adviser till EQT.

FAKTA: LO OCH WALLENBERG

• Fackliga centralorganisationen LO består av 14 fackförbund som organiserar knappt 1,5 miljoner arbetare. Bildades 1898 och har facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna sedan dess. Ordförande sedan 2012 är Karl-Petter Thorwaldsson.

Fakta: LO

• Familjen Wallenberg har sedan mitten av 1800-talet spelat en central roll inom svenskt näringsliv. Företräds i dag av tre kusiner: Jacob Wallenberg, Marcus Wallenberg och Peter Wallenberg Jr. Deras verksamhet samlas i "Walllenbergsfären" och innehåller ett tiotal stiftelser, investmentbolagen Investor och FAM och innehaven man har därigenom.

Via Investor är man helägare av Aleris och via EQT är man delägare i Academedia, som nyligen börsnoterats.

Fakta: Wallenberg.com