Här föddes damernas älskslingsdrink

Uppdaterad 2013-01-16 | Publicerad 2004-02-19

På Raffles hotell i Singapore fann kvinnorna vägen till bardisken

Fredagskväll. Tre kvinnor armbågar sig fram till baren på lyxhotellet Raffles hotell i Singapore.

- En gin och tonic, en tequila och en Jack Daniels on the rocks, säger de och blinkar åt killen bredvid som snällt väntar på att få köpa sin tredje öl.

Ingen ovanlig syn - men omöjlig för mindre än 100 år sedan.

I dag höjer ingen på ögonbrynen åt att kvinnor beställer starksprit vid en bardisk. Men så sent som under tidigt 1900-tal, var all form av starkare alkohol rena mansgörat, såväl i det imperialistiska England som i hela resten av västvärlden.

Detta var något som Ngiam Tong Boon, en kinesisk bartender anställd vid fashionabla Raffles hotell i Singapore - vid den här tiden en viktig brittisk koloni - funderade en hel del på.

Det var inte så att männen drack dåligt i baren, inte alls. Men Ngiam var något så ovanligt som en alkohol-sociolog-ekonom.

Han ansåg att med det tidiga 1900-talets sällskapskultur, då drinkarna blandades med surt groggvirke som tonic och lime, alternativt serverades som enbart whiskey eller cognac, behövdes någonting som skulle tilltala kvinnor och passa in i sällskapslivet utan att för den skull hota männens drickande.

Så Ngiam började experimentera med olika tropiska och söta fruktjuicer. Ett inslag av sött, en tilltalande färg samt svag alkoholsmak var kombinationen han letade efter.

Efter flera år fann han år 1916 en vinnande kombination: gin, körsbärslikör, ananasjuice, limejuice, cointreau, benedictinelikör, grenadin samt ett stänk angostura bitter.

Drinken fick namnet Singapore sling och den rosaröda, något sötsliskiga drinken, serverad i höga glas och toppad med en bit ananas och ett körsbär, startade snabbt en alkosocial revolution.

Plötsligt betraktades en kvinna som drack drinkar inte längre med viss avsmak, utan snarare som någon med såväl tycke som smak då hon kom skridandes med en rosaröd Sling i handen.

Att kvinnor kunde dricka drinkar i socialt accepterade sällskapskretsar spred sig hem till England, och vidare i det brittiska samväldet.

Bartendrar världen över hängde på trenden med söta drinkar och skapade snabbt nya kombinationer, exempelvis hallonsaft och champagne (Carlton Special) eller ananasjuice, rom, kokosmjölk och ett stänk angostura bitter (Pinacolada).

När jag nu själv, nästan 90 år senare, sitter i The Long Bar på Raffles i Singapore med en Sling i handen känns historien långt borta. Att tänka sig att en liten del av den moderna kvinnofrigörelsen startade här, i en brunfärgad rottinginredd bar är inte helt självklart.

Jag låter blicken glida runt i lokalen och ser ett amerikanskt, medelålders par som glupskt mumsar i sig en hög oskalade jordnötter. Resterna slänger de helt ogenerat på golvet.

- Typiskt turister, säger jag på svenska och får medhåll vid vårt lilla barbord.

- Du, det är faktiskt så man ska äta jordnötterna till en Sling, hörs en kvinnlig röst någonstans bakom mig.

Hon presenterar sig som Linda från Uppsala, och säger att hon bott i Singapore i två år. Tillsammans med två engelskspråkiga bekanta tar hon en paus i baren på Raffles.

- Titta dig omkring så ser du att alla slänger skalen på golvet. Jag vet inte varför, men det hör liksom till. Förresten, vad skönt att prata lite svenska som omväxling, fortsätter Linda och ler. Vad sägs om att ansluta till vårt sällskap och ta en drink med oss? Jag bjuder.

Se där vad bartendern Ngiam Tong Boon lade grunden till när han stod i baren och joxade med sina regnbågsfärgade experimentdrinkar.

Fakta: Raffles hotell

Joen Garsén (resa@aftonbladet.se)

Följ ämnen i artikeln