Flinck: Svårt – men inte omöjligt

Allt har gått Sveriges väg förr

Uppdaterad 2020-01-13 | Publicerad 2020-01-12

GÖTEBORG. I de två senaste europamästerskapen förlorade Sverige i inledningen.

Sedan gick allt landslagets väg.

Kan det gå en gång till?

Jag tvivlar – men chansen finns tack vare alla skrällar.

Albin Lagergren kom inte till start mot Slovenien.

Vi får inte veta varför och jag har faktiskt aldrig varit med om en sådan mörkläggning på den här nivån. Samtidigt är det Lagergrens uttryckliga önskan och den får man respektera.

Men bara för att truppens enda, vänsterhänta niometersspelare inte kunde vara med behövde ju inte halva anfallsuppställningen checka ut (eller snarare nonchaleras, alternativt glömmas bort på planen).

För under stora delar av matchen spelade Sverige egentligen bara med tre spelare/positioner i de uppställda anfallen: vänsternio, mittnio och mittsex.

Jerry Tollbring och Daniel Pettersson fick knappt känna på bollen ute på kanterna och anfallsspelet blev långsamt, fantasilöst och individuellt på liten yta mot slovenska bjässar centralt.

Såg tydligt vad som saknades

För det blev väldigt mycket uppställt anfallsspel som avslöjade Sveriges brister (utan en vänsterhänt högernia) när Slovenien effektivt satte stopp för de svenska kontringarna, både första- och andrafas, förutom i början och mitten av andra halvlek.

Det var förstås i anfallsspelet Sverige förlorade matchen med bara 19 gjorda mål.

– Jag kan inte komma ihåg när jag senast tyckte att det var så svårt att göra mål i en match, sa Kim Ekdahl Du Rietz.

Försvars- och målvaktsspelet är det svårt att slå ner på när man höll nere Slovenien på 21 mål, även om Mikael Appelgren inte kom upp i Andreas Palickas klass i premiären.

Men det var inte bara Lagergrens vänsterhand som saknades utan också hans tempo, tajming och bollsläpp när Sverige saknade just bolltempo.

Skador och sjukdomar (jag tror mer på det senare i Lagergrens fall i den här matchen) är en del av handbollen och ett mästerskap. Men det är förstås maximal otur att det var just Lagergren som saknades när man redan har nummer två och tre på positionen borta från EM: Kim Andersson (där vi faktiskt heller inte vet den exakta orsaken) och Linus Persson.

Sedan ska vi komma ihåg att laget spelade båda träningsmatcherna och halva premiären utan Lagergren. Och med facit i hand kan man ifrågasätta att Kristján Andrésson bara tagit ut en vänsterhänt högernia i truppen, även om Andersson och Persson inte fanns att tillgå.

Vranjes visade klass

Men vilken revansch matchen blev för Ljubomir Vranjes, som varit så ifrågasatt här hemma efter IFK Kristianstads svaga spel och resultat fram till för två månader sedan.

Inför matchen förklarade Vranjes för mig att han valt att bara fokusera på försvarsspelet de få dagar han fick med laget inför EM och överlåta anfallsspelet åt ”mina kreativa mittnior”.

Efter matchen hävdade Dean Bombac att Slovenien aldrig spelat så bra försvarsspel som i den här matchen och själv var mittnian så där bra framåt som han kan vara i sina bästa stunder. Bredvid sig hade han matchens främste spelare i Jure Dolonec.

Matchplanen, som skulle stoppa de svenska kontringarna och sedan få Sverige att avsluta centralt, satt som en smäck och Vranjes, som egentligen skulle stått som svensk förbundskapten i detta EM då han var förstavalet när Kristján Andrésson anställdes, tog hem coachmatchen efter att dessutom hyllats av publiken före matchen och sjungit med i ”Du gamla, du fria”.

Svårt utgångsläge

Förlusten sätter såklart Sverige i en mycket tuff sits i EM.

Landslaget kommer förstås att besegra ett avsågat Polen, med eller utan en vänsterhänt högernia, men lika självklart kommer Slovenien inte att förlora med åtta mål eller mer mot Schweiz och därmed är Sverige vidare med noll poäng.

”Alla” förutsatte att om Sverige skulle ha någon som helst chans i ”tidernas tuffaste mellanrunda” så var man tvungna att gå vidare med två poäng.

Men det är inte tidernas tuffaste mellanrunda längre.

Frankrike är redan sensationellt utslaget. Det betyder att Portugal uppenbarligen bättre än Frankrike i dagsläget. Men jag möter mycket hellre Portugal, som aldrig varit i denna situationen i, säg match fem eller sex, i detta mästerskap än Frankrike.

Om Island sköter sina kort rätt i grupp E mot Ungern och Ryssland (vilket dock känns osäkert) så går Danmark vidare med noll poäng.

Kan upprepa senaste EM-slutspelen

Det är inte otänkbart att vi får en mellanrunda där Portugal (vid seger mot Norge), Slovenien och Island startar på två poäng och Sverige, Danmark och Norge på noll.

Då är det öppet och då kan det hända grejer i Malmö.

Men samtidigt blir förlusten mot Slovenien denna kväll ännu tyngre för då hade Sverige haft slagläge på en semifinal just nu.

Men minns de två senaste europamästerskapen.

I EM 2016 förlorade Sverige två av tre matcher i gruppspelet men då alla, precis alla, resultat sedan gick deras väg så att man fick den där OS-kvalplatsen som man var i Polen för att hämta ut.

I EM 2018 var det samma sak. Sverige förlorade fyra av sina åtta matcher men tog ändå silver.

Det kan faktiskt gå en gång till, inte minst efter de skrällar vi sett så här långt.

Men då måste Albin Lagergren komma tillbaka.

Följ ämnen i artikeln