Hon lagar framtidens mat av tång och strandväxter

”En jättespännande och användbar råvara”

Av: 

Elisa Amorelli

Karolina Martinsson plockar tång.
Karolina Martinsson plockar tång.

Matsmarta onsdag

Klimatsmart, umamirikt och fyllt av vitaminer, mineraler och fettsyror.

Tång och strandväxter är framtidens mat, enligt tångplockaren Karolina Martinsson.

– Det finnas en dold skatt i det som många anser vara skräp, säger hon.

De ser ut ungefär som gröna sladdriga blad. Luktar... speciellt. Och kan smaka allt ifrån tryffel eller ramslök till viol.

– Det är som att öppna en dörr till ett helt outforskat universum. Det finns otroligt roliga smaker och användningsområden, säger Karolina Martinsson.

Hon bor på Styrsö i Göteborgs skärgård och plockar tång, strandnära örter och bär som hon förädlar eller säljer till restauranger.

Nu är hon aktuell med boken ”Plocka tång & strandväxter”, tillsammans med Linnéa Sjögren som håller kurser i ämnet.

– Det är en jättespännande råvara som jag tror kommer att få en självklar plats i vår matkultur i framtiden. Det är därför vi har skrivit boken, säger Karolina.

Klimatsmart mat

Närmare hälften av alla svenskar (48 procent) kan tänka sig att äta alger och tång i framtiden, enligt en ny Sifo-undersökning.

Anledningen är att tången både är klimatsmart och hållbar. Den behöver varken bevattning eller konstgödning – och lockar ofta till sig olika marina arter och bidrar till en biologisk mångfald.

– Tången är längst ner i näringskedjan i havet, så alla näringsämnen i fisk och skaldjur finns i sin renaste form i tången. Den innehåller också många vitaminer som finns i grönsaker och frukt.

Recept med tång

Tångtacos

Tången är också längst ner i näringskedjan i havet, så alla näringsämnen som finns i fisk och skaldjur finns i sin renaste form i tången.

Importerar från Asien

Så, varför har vi inte skördat tång längs svenska kusten tidigare?

Troligtvis är det en fråga om matkultur, svarar Karolina.

– I Sverige fick kor, får och grisar tång att äta, och kanske var det så att man inte ville äta det som användes som djurmat.

– En annan förklaring kan vara att det förr fanns väldigt mycket mer fisk och annat i det svenska kustvattnet och att man därför inte ansåg sig vara tvungen att äta tång.

I Asien är det en helt annan sak. Där är tång en självklar ingrediens i matlagningen och i bland annat Kina, Japan och Korea har man ätit tång i århundraden.

Den tång vi kan köpa i svenska butiker är ofta importerad från just Asien, trots att det finns i stort sett samma tångsorter längs den svenska västkusten.

– Det är så synd, den tången vi har här är till och med finare än deras.

Tångbröd.

Så smakar tång

Varje tångsort smakar olika. Naturella kan de smaka hav och salt. De flesta sorter är också väldigt umamirika.

– Många tror att tången smakar som den luktar när den ligger på stranden. Men det är verkligen ett missförstånd.

Ett exempel är rörhinnan som färsk smakar klorofylligt och mineraligt. Torkad smakar den skaldjur. Friterad smakar den vit tryffel och ramslök.

– Jag brukar säga att tången är världens bästa smakkompis. Den tar inte så mycket plats i en maträtt men bidrar med djup och lyfter fram de andra smakerna.

  • Hur tillagar man tång?

– Du kan fritera, pickla, fermentera, kandera, göra tångkimchi eller surkål. Eller ha den i bröd, fröknäcke eller småkakor genom att byta ut en del av mjölet till torkade tångflingor. Det blir otroligt gott.

Plocka tång & Strandväxter (Natur & kultur).

Vanligaste tångsorterna i Sverige

Det finns många hundra sorter tång i Sverige. Några av de vanligaste och som Karolina anser är mest plockvärda är:

  • Fingertång. En brunalg som liknar en handflata med långa fingrar och den växer på stenar och klippor från cirka 1 meters djup och neråt.
  • Sockertång. En brunalg med många namn. Liknar ett krokodilskinn och växer på stenar och klippor från cirka en halv meters djup och neråt.
  • Rörhinna. Trivs i bräckt vatten och finns från Bohuslän, runt om kusten och in i Östersjön. I juli bleks den ofta av stark sol och kan även torkas ut så att den ser vit ut.
  • Purpurtång. Purpurtång växer i vattenlinjen på klippor. På sommaren har den en tråkig ljusbrun färg och är inte så fin.
  • Knöltång. Knöltång växer på klippor och stenar i vattenbrynet, ofta till­ sammans med blåstång. Den kan plockas hela året.
  • Blåstång. Växer i vattenbrynet på stenar och klippor.

Här finns tången

I Sverige är det enklast att hitta tång på västkusten, många tångsorter trivs ju mer salt det är i vattnet. Ju längre upp i Bohuslän desto fler sorter finns det.

– Välj en plats som är så långt ut mot öppet hav som du kan. Vattnet ska röra på sig, inte vara stillastående, som i en vik. Och inte i närheten av en industri eller hamn eller i direkt anslutning medströms från en industri.

  • Hur vet man om tången är dålig?

Det finns ingen tångsort som är giftig. Men den kan vara dålig om du plockar tången någonstans där den inte är helt täckt av vatten

– Då brukar den inte se frisk och fräsch ut, det lägger sig som en beläggning på ytan.

Tångtacos

Bästa tiden att plocka tång

Tången går att plocka mer eller mindre hela året, men olika arter har olika säsonger.

I slutet av januari finns det till exempel fin sockertång och förökningsblåsor på knöltång att plocka.

I mars, april och maj är nästan allt fint att skörda och det är så vackert under vattenytan. När det blir varmt i vattnet i juli får vissa arter lätt små fintrådiga alger på sig och blir tjockare och hårdare.

I juli och augusti kan du ibland hitta finare tång på platser som är mer utsatta för vågor och strömmar.

På hösten blir de flesta arterna kraftigare och hårdare. Ibland kan du ha tur och hitta babysockertång på hösten.

ANNONS

Missa inte: Den nya muminmuggen "Fiske" finns hos Cervera – förhandsboka nu!!

Extern länk från Cervera

Förhandsboka här

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Publisert:

LÄS VIDARE

Axfood och Urban deli lanserar nytt vegokött

ÄMNEN I ARTIKELN

Matsmarta onsdag

Klimatsmart mat

MER OM GODARE

Tångtacos

50 min

Tångbröd i gjutjärnsgryta

2 h

Zeina Mourtada och Paul Svensson släpper klimatsmart kokbok

Goda tångmoln – perfekta som snacks

10 min

Skippa svinnet – spara 1180 kronor i månaden

Gjorde lyxig glass på rostad äppelskrutt

Så fermenterar du grönsaker

Släng inte överbliven frukost – fixa ”gofika”

Smarta sista minuten-tipsen till julbordet

Vad vill du tugga på 2022?

”Painpizza” med ricotta, fänkål och oliver

1 h 10 min

Grekisk köttfärssås med spagetti

1 h

Bibimbap på svenska

40 min

Ajvarpasta med zucchini, halloumi och kaprisbär

15 min

Billig och god mat – bra för hälsan och planeten

Så blir laxen smartare mat

Vinodlare: ”Vattenbrist har blivit en mardröm”

Laga klimatsmart barnmat med Jessie Sommarström

Så lagar du maten som förbättrar ditt humör

Snabba middagstipset – pasta med vegansk tonfiskröra

10 min

Ljuvlig lättlagad linssoppa

30 min

Mumsig och mättande wrap med bönor

30 min

Boosta immunförsvaret med en grön drink

3 min

Vegotrenden växer – rekordmånga äter inte kött