Publicerad:
Uppdaterad:

Släng inte ätbar mat. Punkt slut.

Forskaren Victoria Bignet om FN:s klimatmöte i Spanien – och vad du själv kan göra

Av: Jon Hansson

Publicerad:
Uppdaterad:
– Nu gäller det att beslutsfattarna visar att de vill driva skutan framåt, säger klimatforskaren Victoria Bignet.
Foto: BJÖRN LINDAHL
– Nu gäller det att beslutsfattarna visar att de vill driva skutan framåt, säger klimatforskaren Victoria Bignet.

I måndags började FN:s stora klimatmöte i Madrid. Det är en uppföljning av mötet i Paris 2015 då man bland annat kom överens om att bromsa den globala uppvärmningen. 

Men sedan dess pekar viktiga klimatkurvor åt alldeles fel håll och Trumps USA har hoppat av överenskommelsen.

– Madridmötet har ändå en enorm betydelse. Bland annat pushar civilsamhället och näringslivet på nu för att få till en förändring. Nu gäller det att beslutsfattarna visar att de vill driva skutan framåt, säger Victoria Bignet, klimatforskare och expert på livsmedelsfrågor vid Stockholm Resilience Centre.

Vinterhimlen över Hötorget i Stockholm är apokalyptiskt blygrå, vinden snål och något regnblandat hänger i luften. Salustånden med kantareller, apelsiner och äpplen lyser i alla fall upp lite grand i skumrasket. Vi ska tala om just klimat och mat med Victoria Bignet, men eftersom FN:s klimatmöte COP 25 i Madrid är på gång gör vi en storpolitisk utvikning.

FN:s klimatkonferens COP 21 i Paris för fyra år sedan var en framgång på så sätt att alla deltagare för första gången i historien kom överens om ett klimatavtal för att minska utsläppen av växthusgaser och hålla den globala uppvärmningen till under 2 grader – och helst under 1,5 grader –  fram till år 2100. 

Så lång snacket men när det gäller verkstan har det sett ungefär lika mörkt ut som stockholmshimlen. 

  • Utsläppen av koldioxid har ökat de senaste åren.

  • Världshaven har hittills agerat krockkudde och tagit upp en stor del av klimatuppvärmningen, men nu syns varningstecken på att den dämpande effekten börjar att ”mättas”.

  • Avverkning och bränder i Amazonas och Australien hotar skogars roll som kolsänka.

  • Trumps USA har hoppat av Parisavtalet.

  • Det verkar ju gå åt fel håll. Har verkligen klimatmötena någon betydelse?

– Vi är på väg mot en temperaturhöjning på tre grader nu i stället för två så visst det är oroande men samtidigt är mötet i Madrid en chans för ländernas företrädare att höja ambitionsnivån. Och det måste vi annars får uppvärmningen avsevärda ekonomiska och ekologiska konsekvenser, säger Victoria Bignet.

Vi frukostfikar på Café Gretas. Den gudomliga Garbo, alltså.

  • Finns det något som kan inge den andra – lite mer aktivistiska – Greta hopp?

– Ja, även om den federala regeringen har hoppat av så har 70 procent av USA:s delstater, i befolkning räknat, deklarerat att de fortfarande står bakom avtalet. Och framför allt driver näringslivet på för förändring nu. Det är en mycket tydlig signal till politikerna. Själva mötet kommer att handla mycket om hur det som beslutades i Paris ska bli konkreta åtgärder, hur marknaden för utsläppsrätter ska förbättras och om kompensation till länder som redan drabbats av klimatförändringar. En hel del teknikaliteter men väldigt viktigt.

  • Det verkar ju gå åt fel håll. Har verkligen klimatmötena någon betydelse?

– Vi är på väg mot en temperaturhöjning på tre grader nu i stället för två så visst det är oroande men samtidigt är mötet i Madrid en chans för ländernas företrädare att höja ambitionsnivån. Och det måste vi annars får uppvärmningen avsevärda ekonomiska och ekologiska konsekvenser, säger Victoria Bignet.

Vi frukostfikar på Café Gretas. Den gudomliga Garbo, alltså.

  • Finns det något som kan inge den andra – lite mer aktivistiska – Greta hopp?

– Ja, även om den federala regeringen har hoppat av så har 70 procent av USA:s delstater, i befolkning räknat, deklarerat att de fortfarande står bakom avtalet. Och framför allt driver näringslivet på för förändring nu. Det är en mycket tydlig signal till politikerna. Själva mötet kommer att handla mycket om hur det som beslutades i Paris ska bli konkreta åtgärder, hur marknaden för utsläppsrätter ska förbättras och om kompensation till länder som redan drabbats av klimatförändringar. En hel del teknikaliteter men väldigt viktigt.

Foto: TT
Spaniens premiärminister Pedro Sanchez och FN:s generalsekreterare António Guterres på klimatkonferensen i Madrid.

Högre hållbarhetskrav eller klimatskatt vid import kan vara en metod

  • Om vi fortsätter vara globala – vad är viktigast att ta tag i?

– Kina är väl den hårdaste nöten att knäcka. USA släpper ut mer än dubbelt så mycket klimatgaser per person men där minskar utsläppen medan kineserna fortfarande ökar sina dramatiskt och totalt släpper ut mest i världen. De satsar hårt på förnybar energi men har samtidigt planer att utöka kolproduktionen med 25 procent, vilket är mer än de kolkraftverk som byggs ut i resten av världen. Och kol är den mest problematiska energikällan. Vi behöver se någon form av leap frogging där. Alltså att de grodhoppar över den smutsiga utvecklingsfasen vi i väst gått igenom och snabbt och storskaligt fasar ut fossil energiproduktion.

  • Men går Kina att påverka?

– Vi är ju duktiga på att köpa grejer därifrån. Den tillverkningen ökar deras utsläpp. Vi importerar prylar och exporterar de utsläpp vi förorsakar i samband med det. Det är lite dubbelmoral. Men högre hållbarhetskrav eller klimatskatt vid import skulle kunna vara en metod. Ekonomiska styrmedel behövs.

  • Om vi grodhoppar in i våra hemmakök – skulle inte det behövas där också? Exempelvis en köttskatt?

– En fjärdedel av utsläppen av klimatgaser i världen kommer från jordbruket och den största delen av dem beror på djuruppfödning så köttet vi äter gör ett stort avtryck, större än alla transporter. Undersökningar visar att det är de hårdare metoderna, till exempel skatter, som ger mest effekt på våra matval. Vi behöver titta närmare på en grön skatteväxling på tallriken där de mest miljöskadliga livsmedelen kostar mer. Men det är också viktigt att inspirera till förändring.

Om svinnet vore ett land skulle det vara världens största utsläppare

  • Hur då?

– Svinnet är exempelvis en lågt hängande frukt. En tredjedel av all mat som produceras slängs eller går förlorad. I väst uppstår det största tappet i konsumentledet i fattigare världsdelar förstörs maten i stället oftast uppströms på grund av dålig infrastruktur för transporter, bearbetning och kylning.  Om svinnet vore ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare av växthusgaser. Vi konsumenter i rika länder slänger lika mycket mat som produceras i hela subsahariska Afrika. Så bara genom att bestämma oss för att helt sluta slänga mat kan vi enskilda faktiskt åstadkomma mycket. Sedan behöver också jordbruket revolutioneras. Det handlar om att använda vatten, mark och växtnäring mer effektivt genom bland annat precisionsjordbruk och att öka jordarnas kapacitet att lagra kol. Det behövs en cocktail av olika åtgärder för att minska matens avtryck, säger Victoria Bignet. Och stelnar till.

Tre kromosomblåbär glänser bland granolan i hennes grekiska yoghurt. Närplockade på stockholmska tuvor? Knappast… Vad skulle Greta T säga? Efter ett kort utbrott av bär-transporterade-med-flyg-skam enas vi om att det inte alltid är så himla lätt att äta klimatsmart. Menyer med utsläppsmärkning kunde kanske vara en bra idé?

  • Vad gör du för att minska ditt eget mat-klimatavtryck?

– Jag har tjatat på min Coop i Råsunda att ta in vegetariskt smörgåspålägg och nu har de det. Hemma gör jag storkok och fryser in. Det sparar tid och minskar svinnet. Mest stolt är jag över att jag konverterat min sambo från inbiten köttätare till flexitarian.

Foto: BJÖRN LINDAHL
VICTORIAS FYRA BÄSTA RÅD: Släng inte ätbar mat. Balansera din köttkonsumtion. Ta reda på varifrån matvarorna kommer. Ta inte bilen när du ska handla maten
  • Namn: Victoria Bignet. ”Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor, djur och natur, hjälpte pappa hugga ved på bakgården. När jag var med mormor på utställning om Arktis blev jag intresserad av klimatfrågor på allvar och bestämde mig för att jag inte skulle bli veterinär utan biolog.”

  • Ålder: 31.

  • Bor: Solna.

  • Familj: Sambo.

  • Yrke: Doktorand inom hälsosam och hållbar kosthållning på Stockholm Resilience Centre. Medförfattare till boken ”Eat good” (Bokförlaget Max Ström) tillsammans med Johan Rockström och Malin Landqvist. Medförfattare till EAT-Lancet-kommissionens rapport om hälsosam mat från hållbara livsmedelssystem. Har kandidatexamen i biologi från Imperial College i London och magisterexamen i miljövetenskap från Universitetet i Oxford.

Fyra viktiga frågor på Madridmötet

Victoria Bignet listar de viktigaste punkterna på dagordningen:

  1. FN:s generalsekreterare António Guterres pressar på hårt för att världens ledare ska öka sin ambitioner i klimatarbetet. I Madrid har de chansen att berätta vad de tänker göra.

  2. Under förra årets klimatmöte, COP 24 i polska Katowice, lyckades inte ländernas företrädare komma överens om den artikel 6 som handlar om hur man ska räkna i handeln med utsläppsrätter för växthusgaser. En del vill kunna räkna sig till godo tidigare plus på kontot för att kunna släppa ut mer gratis nu. Det finns också risk för dubbelbokföring, att två länder tillgodoräknar sig samma minskning av utsläpp. Delegaterna ska också diskutera hur stor del av intäkterna från utsläppsrätterna som ska komma utsatta länder till del. Det gäller till exempel Maldiverna som orsakat väldigt lite utsläpp men som nu drabbas hårt av klimatförändringarna och vattenhöjning.

  3. Det stora målet – max 2 graders och helst bara 1,5 graders global uppvärmning fram till 2100 spikades i Paris. Nu gäller det att mer konkret bestämma vad som behöver göras för att nå målet.

  4. En viktig diskussion handlar om kompensation till de länder som drabbas av skador och förluster på grund av de klimatförändringar som redan inträffat och de som kommer i framtiden.

Fyra matnyttiga insatser som du kan göra

  • Släng inte ätbar mat. Punkt slut.

  • Balansera om din köttkonsumtion. Om vi ska äta hållbart ”har vi råd” med en hamburgare i veckan, i dag äter vi en om dagen. Det finns också utrymme för två portioner kyckling och två portioner fisk. Du behöver alltså inte bli vegan men köttet måste ta mindre plats på tallriken. Ät i stället mer linser, bönor, grönsaker, nötter och frukt. Det är inte bara bra för klimatet utan också för din hälsa.

  • Ta reda på varifrån matvarorna kommer. Leta efter märkningar som Krav, MSC för fisk och ASC för odlad fisk. Köp närproducerat när det går. Undvik flygfraktade varor, till exempel blåbär (host).

  • Ta inte bilen när du ska handla maten. Cykla, promenera, ta bussen, samåk.

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad:

MER OM MAT & DRYCK