Ränteavdrag ska inte gälla för blancolån

Regeringspartierna: Vi vill också höja bolånetaket från 85 till 90 procent

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-01-25

Överskuldsättningen har vuxit oroväckande mycket och en orsak är blancolånen. Vi remitterar nu ett förslag som fasar ut ränteavdragen på lån utan trygga säkerheter, såsom bostad eller fordon. Det kommer ske genom en avtrappning under två år, skriver finansmarknadsminister Niklas Wykman tillsammans med KD och L.

DEBATT. Hushållens skulder pekas ofta ut som en utmaning för den svenska ekonomin. En del av skuldbördan utgörs av mer riskfyllda lån, som medför problem för enskilda.

Det finns ett behov av att hantera kreditgivning som driver fram överskuldsättning och utsatthet.

För många överskuldsatta är konsekvenserna av riskfyllda lån förknippade med livslånga problem. Staten ska inte uppmuntra den här sortens lånebeteende.

 

Den svenska kombinationen av väl utbyggd kreditmarknad och illa fungerande bostadsmarknad medför betydande utmaningar.

Många hushåll tar också blancolån för att finansiera kontantinsatser vid bostadsköp. Därtill har det vuxit fram en ny konsumtionskultur där man handlar online och ständigt erbjuds olika krediter och avbetalningar.

 

Överskuldsättningen har vuxit i en oroväckande omfattning på senare år. Hushållens skulder hos Kronofogden uppgår till omkring 120 miljarder kronor och har nästan fördubblats det senaste decenniet. En av orsakerna till att skuldproblematiken ökar är blancolånen.

Enskildas möjligheter att ta lån för olika ändamål är förvisso ett centralt inslag i en välfungerande ekonomi men kreditgivning som bidrar till att enskilda hamnar i skuldfällor behöver motarbetas. 

 

Blancolånen har ökat med över 100 miljarder kronor de senaste tio åren. Sådana lån är särskilt riskfyllda eftersom de saknar trygga säkerheter och har därför i genomsnitt, jämfört med exempelvis bostadslån, betydligt högre ränta.

Regleringar kan ha haft inverkan på ökningen av blancolån. Bolånetaket, som begränsar hur stor andel av bostadens värde som kan användas som säkerhet för bostadslån, kan enligt Finansinspektionen ha bidragit till större efterfrågan av blancolån.

 

Det offentliga bör inte understödja överskuldsättning genom ränteavdrag för blancolån. Vi remitterar därför nu ett förslag som tar sikte på att fasa ut ränteavdragen på lån utan trygga säkerheter, såsom bostad eller fordon. Det kommer ske genom en avtrappning under två år.

Förslaget innebär att det inte kommer medges ränteavdrag för blancolån exempelvis vid köp av konsumtionsvaror.

 

I ljuset av att ränteavdragen för blancolån fasas ut, finns det skäl att se över regleringar som har inverkan på bostadslånen.

Regeringen kommer att ge Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent.

Ett högre bolånetak kan tillsammans med förslaget om avtrappat ränteavdrag förväntas leda till att nyttjande av blancolån i samband med bostadsköp minskar när en större del av bostadens värde kan användas som säkerhet för bostadslånet.

 

Fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad. Det är i hela Sveriges intresse att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad och underlättar byggandet av fler bostäder. Att åtgärda bristerna på bostadsmarknaden är även av betydelse för att värna den finansiella stabiliteten och för ökad tillväxt.

Regeringen verkar därför för att förenkla byggreglerna, korta ledtiderna i byggprocessen och öka tillgången på byggbar mark.

Men det behöver också bli enklare att få tillgång till en bostad, inte minst för unga. En höjning av bolånetaket kan bidra till att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden, och stötta i nuvarande konjunkturläge.

 

Regeringen verkar därtill för andra åtgärder som kan bidra till att fler ges förutsättningar till en bättre ekonomi och ökade möjligheter att köpa en bostad. Regeringen remitterade nyligen ett förslag som innebär att personer som har ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring inte behöver betala skatt på de första 300 000 kronorna man sparar.

Ökat privat sparande ger människor bättre möjlighet till att bygga upp en buffert eller möjliggöra ett bostadsköp.

Sverige är betjänt av en trygg kreditmarknad och en välfungerande bostadsmarknad – där överskuldsättningen minskar och trösklarna till bostadsmarknaden är lägre.


Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)
Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister (KD)
Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson (L)

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.