Folket redo att betala för att rädda klimatet

Debattörerna: Tidöpartierna har fel när de skyller på bristande folklig förankring

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2024-02-28 | Publicerad 2024-02-22

helskärm

DEBATT. Att klimatpolitiken måste ha bred folklig förankring är ett budskap som upprepas av företrädare från Tidöpartierna. Med det argumentet har de styrande partierna monterat ner Sveriges klimatpolitik och bidragit till ytterligare polarisering av klimatfrågan.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har fortfarande inte kunnat ge svenska väljare svar på när Sveriges utsläpp ska börja minska igen. Samtidigt slås globala värmerekord varje månad, medan utsläppen fortsätter att öka.

Hoppet om att klara målet om 1,5 graders global uppvärmning börjar slockna.

Häromveckan publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change, som bygger på intervjuer och undersökningar med närmare 130 000 människor i 125 länder.

Den visar att ungefär två tredjedelar av de tillfrågade kan tänka sig att betala en procent av sin inkomst för att bekämpa den globala uppvärmningen. Och 86 procent tycker att deras regeringar borde göra mer för att hantera klimatkrisen.

Det visar på att det finns ett brett folkligt stöd för reformer och politiska åtgärder mot klimatkrisen. Men de tillfrågade tror själva att de är i minoritet. Bara 43 procent tror att andra har svarat att de är beredda att betala en procent av sin inkomst.

Bland de tillfrågade svenskarna svarar en bred majoritet, 72 procent, att de kan tänka sig att betala en procent av sin inkomst för att bekämpa den globala uppvärmningen. Samtidigt tror man att enbart 43 procent svenskar vill det.

85 procent tycker att staten behöver göra mer för att bekämpaklimatkrisen.

Forskarna bakom studien beskriver det här stora gapet mellan folkviljan och vad folk tror om andras inställning som ett allvarligt problem, och skriver att det ”kan avskräcka individer från att engagera sig i klimatåtgärder och därigenom bekräfta andras negativa åsikter”.

En anledning till att det ser ut såhär tror de kan vara att media och den offentliga debatten fokuserat för mycket på klimatskeptikerna – som alltså är i minoritet.

Det känns tyvärr alltför aktuellt i Sverige, där politiker tyvärr bidragit till att misstänkliggöra klimataktivister, att måla upp klimatkrisen som ett nollsummespel där vanligt folk är förlorare, och att tona ner hotet om de allvarliga konsekvenser som krisen för med sig.

Oxfam Sveriges rapport Sveriges väg till en jämlik och rättvis klimatomställning visar att det finns stora utsläppsskillnader mellan olika inkomstgrupper – och att människor inte heller har samma kapacitet att ställa om.

Den rikaste en procenten av svenskarna släpper ut nästan tio gånger mer koldioxid än genomsnittet för de svenskar som tillhör de 50 procent med lägst inkomst.

Den här ojämlikheten är en livsfarlig komponent i klimatomställningen, som skapar grogrund för politiskt missnöje, minskat förtroende för demokratin och eskalerande våld och konflikter.

Den nödvändiga omställning vi står inför har stora sociala konsekvenser. För att hantera det krävs en jämlik och rättvis klimatpolitik som kan balansera en omedelbar och omfattande omställning och utsläppsminskning med en omfattande omfördelningspolitik som minskar klyftorna och polariseringen.

Beskattning av de rikaste leder till att de som har störst ansvar också får bidra mest till klimatomställningen, och till ökade resurser för att kunna ge stöd till de som behöver.

Därför är det goda nyheter både för klimatet och våra politiker att det finns ett brett folkligt stöd för att regeringen ska göra mer, och många är villiga att själva bidra. Det är med andra ord dags att lyssna på folket och forskningen – och agera.

Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige
Astrid Nilsson Lewis, klimatresearcher Oxfam Sverige

CHATTA: Vad är du redo att offra för klimatet?

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.