Stoppa stöket i skolan – inför betyg i ordning

Debattörerna: Lärare saknar verktyg för att hantera bråkiga elever

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-10-23

På vissa skolor kan nästan varje lektion innehålla bråk och störande beteende från eleverna, skriver Katarina Kasmarvik och Carl Johan Sonesson. Bilden är en genrebild.

DEBATT. Häromdagen fattade Moderaterna beslut om att verka för att återinföra skriftliga omdömen i ordning och uppförande i grundskolan och på gymnasiet.

Dagens skola står inför en rad utmaningar, av vilka många är relaterade till oordningen i klassrummen.

Lärarna saknar så väl status som verktyg för att kunna hantera ordningsproblemen i den svenska skolan i dag.

Genom att återinföra handlingskraftiga verktyg kan lärare åter få möjlighet att vara just lärare. De får möjlighet att undervisa och förmedla ämneskunskap, stötta elever som behöver särskilt stöd och samtidigt utmana elever som presterar på högre nivå. Detta är tyvärr omöjligt på många skolor runt om i landet i dag.

I dag får lärare många gånger agera både ordningsvakt, kurator och psykolog vilket gör att de får lägga sin arbetstid på helt andra saker än det de är utbildade och anställda för, nämligen att undervisa eleverna.

Många olika rapporter och kvalitetsmätningar, till exempel PISA-undersökningen, visar en nedgång gällande skolprestation och skolresultat i svensk skola under de senaste åren.

Allt för mycket av undervisningstiden och lärarnas möjlighet att undervisa och ge elever stöd läggs på att förhindra konflikter och att utreda konflikter som uppstår mellan elever under lektionstid eller under raster och som sedan följer med eleverna in på lektionerna.

På vissa skolor kan nästan varje lektion innehålla bråk och störande beteende från eleverna, vilket omöjliggör att lektionerna får ett sammanhang och att eleverna kan följa en röd tråd i undervisningen.

På många skolor köper man in hörselkåpor för att elever ska kunna koncentrera sig under lektionstid, vilket talar för vilken arbetsmiljö som råder i klassrummen i dagens skola.

Ordningsproblemen i klassrummen inverkar vidare på både elevers och lärares fysiska och psykiska hälsa.

Eleverna får allt svårare att ta in information under lektionstid och därmed lära och utvecklas eftersom de ofta upplever stress, huvudvärk och ibland även rädsla under lektionerna.

Och sjukskrivningsstatistiken bland lärare och annan skolpersonal ökar eftersom personalen upplever allt hårdare arbetsmiljö med en ökad stress i samband med alla konflikter som måste hanteras och även det efterarbete som uppstår i samband med dessa.

Lärare som måste ägna stor del av sin arbetstid åt att lösa och efterarbete konflikter får ingen möjlighet att planera, utvärdera och skapa en kvalitativ utbildning för eleverna, vilket inverkar på elevernas lärande och utveckling.

En annan konsekvens av de ökande sjukskrivningarna bland lärarna är att den omfattande lärarbristen förvärras, vilket leder till bland annat allt för stora klasser och att elever därmed inte får det stöd de behöver i undervisningen.

Ökade sjukskrivingar bland lärare slår alltså hårt mot skolor, särskilt i utsatta områden. Elever som inte får undervisas av lärare med utbildning får inte den kvalitativa undervisning som de är berättigade till, vilket avspeglar sig sedan i elevernas kunskap, lärande, utveckling och därmed även skolresultaten.

För att åter kunna bringa ordning i klasserna och ge lärarna möjlighet att agera just lärare behövs verktyg som ger resultat för att skapa ordning och reda.

Ett sådant verktyg är omdöme om elevernas beteende i skolan.

Detta förslag kan tyckas förlegat och varför ska man återgå till något som redan har avskaffats? Det enkla svaret är att det krävs långtgående konsekvenser för elever som stökar för att de, men även deras vårdnadshavare, ska förstå att skolan är en plats för lärande och utveckling – inte bråk.

Genom att ge elever omdöme över deras beteende gällande ordning och reda i skolan så kommer eleverna att agera mer ansvarsfullt, eftersom de blir medvetna om de långgående konsekvenserna.

Alla elever har rätt till en god arbetsmiljö, kvalitativ undervisning och en god framtid. Men för att man ska kunna tillvara ta den rätten krävs även att elever och vårdnadshavare förstår att de också har en skyldighet att agera respektfullt mot klasskamrater och lärare i skolan, annars får det långtgående konsekvenser. 


Katarina Kasmarvik, Malmömoderaternas kandidat i regionvalet och lärare i grundskolan
Carl-Johan Sonesson, Regionråd Region Skåne


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.