Så felet är Runes två fisknät, inte skarven?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-06-23

Slutreplik: Naturvårdsverkets nye generaldirektör är välkommen att följa med ut i verkligheten

En skarvskadad gös. I SLU:s  provfiske i Lännåkersviken/Askviken våren 2016 var 78 lekgösar skarvskadade, 77 var oskadade, enligt debattören.

SLUTREPLIK. ”Skyll inte på skarven – den hör hemma här”, skriver Naturvårdsverket i sitt svar.

Det är både förvirrande och felaktigt.

Så sent som 2014 fick NV ett regeringsuppdrag om invasiva främmande arter och skriver själva ”Att en främmande art är invasiv innebär att den hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En främmande art är en art, underart, population eller proveniens som inte under historisk tid naturligt förekommit i Sverige utan som genom någon form av mänsklig hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har flyttats hit, till ett område utanför dess naturliga utbredningsområde.”

Om Mellanskarven Phalacrocorax carbo sinensis för närvarande anses vara en egen art eller underart har alltså ingen betydelse i sakfrågan och utan tvekan hotar Mellanskarven både ”biologisk mångfald och ekosystemtjänster”.

Naturvårdsverket skriver också att det finns flera tusen år gamla fossilfynd i Europa av mellanskarv som skulle bevisa att Sverige är en del av dess naturliga utbredningsområde. Ett påstående utan källhänvisning. Upp till bevis – eller ut och gräv, hårda ben tack.

Att man hittat mängder av benfossil från Storskarv P.c.carbo över hela Europa och Sverige är däremot väl belagt. Storskarven hör till skillnad från Mellanskarven utan tvekan hemma i Europa och det är inte den fågeln som är orsak till att fisken i skärgården dör ut utan den till Europa införda Mellanskarven. I Europa finns efter en makalös expansion sedan den fredades av EU 1979 mer än 6 millioner mellanskarvar och ökningen bara fortsätter.

I Stockholms skärgård finns i dag ca 20 kolonier utspridda över hela skärgården och antalet fåglar ökar ständigt.

Den senaste räkningen av Skärgårdsstiftelsen gav ca 6 000 häckande par vilket i runda slängar blir 60 000 individer inklusive de ungfåglar som ännu inte börjat häcka. Och då ger Naturvårdsverket tillstånd att under 2016 skjuta 675 stycken, det är ju ett skämt!

Naturvårdsverket påstår att allt utom mellanskarven kan vara orsak till fiskkollapsen i skärgården. Att det skulle vara överfisket efter kusten gör det nästan komiskt när yrkesfiskarna i det närmaste är utraderade.

Är det Rune Wikströms två torsknät eller Sune Nilssons ålryssja som fiskat bort all fisk?

Och övergödningen? De vikar och fjärdar som är övergödda har inte sämre fisktillgång. Det har ju snarare blivit bättre efter kusten med tångskog ner till 13 – 14 m och allt bättre vattenkvalitet. Sen drar Naturvårdsverket till med allt möjligt, som microplaster, miljögifter, medicinrester och så vidare. Men varför drabbar det bara skarvarnas favoritföda och inte de som gynnas av brist på rovfisk? Och varför märks inget i abborrens lever – eller i toppredatorerna säl, skarv, örn och människa så som på 60-talet? Bra ändå att det belyses.

Naturvårdsverket lägger ner 49 miljoner om året för att hindra en annan invasiv art, Mårdhunden som är Mellanskarvens enda naturliga fiende.

Naturvårdsverkets Nationella förvaltningsplan för skarv 2014 är en ren provokation mot skyddet av den svenska naturen och måste snarast ersättas med en Nationell åtgärdsplan mot mellanskarv för att rädda de få fiskar som fortfarande finns kvar i skärgården.

Naturvårdsverkets nye generaldirektör Björn Risinger, som tidigare var generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten och på länsstyrelsen i Stockholm, borde kunna förstå allvaret i situationen och är välkommen ut med mig på en tur i verklighetens skärgård för att med egna ögon se mellanskarvens stora påverkan.

Gunnar Berglund, Ingarö

"Fisken dör ut – och det är skarvens fel" – här är Gunnar Berglunds första text om skarvfrågan.

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln