Visa att arbetslinjen ska gälla – på riktigt
Unionen: Nytt jobbskatteavdrag räcker inte för att rusta arbetsmarknaden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-05
DEBATT. Arbetsmarknaden fortsatte utvecklas starkt i juli, visar SCB:s senaste mätning. Sysselsättningen ökade och sysselsättningsgraden klev för första gången över 70 procent.
Antalet lediga jobb är många och arbetsmarknaden kännetecknas fortfarande mer av hög efterfrågan än av neddragningar. Detta trots ett tufft ekonomiskt läge med hög inflation och vikande konjunktur.
Den goda utvecklingen hittills i år gör att vi kan fortsätta hålla hoppet uppe om att konjunkturnedgången inte kommer sätta lika stora spår på arbetsmarknaden som tidigare nedgångar.
För regeringen är det däremot viktigt att inte ta den här positiva utveckling för given, nu när de snart presenterar nästa års budget. Tvärtom är det hög tid att säkerställa att Sverige är väl rustat för att kunna bibehålla den starka arbetsmarknaden.
När Elisabeth Svantesson presenterade förutsättningarna för budgeten vid en pressträff från Harpsund, underströk hon vikten av arbetslinjen. Fler behöver komma i arbete, få en lön att leva på och kunna bidra till tillväxten i Sverige. Det är en av regeringens huvudprioriteringar.
Det är förvisso en klok prioritering, både för svensk ekonomi och för alla som idag står utanför arbetsmarknaden eller i framtiden riskerar att förlora jobbet. Men vilken arbetsmarknadspolitik man faktiskt vill föra för att stärka arbetslinjen är fortfarande okänt.
I går kom besked om sänkta inkomstskatter med ett nytt jobbskatteavdrag men det är inte den viktigaste politiken nu för fortsatt god utveckling av arbetsmarknaden.
Snart presenteras nästa års budget. Här läggs grunden för Sveriges förutsättningar att gå starkt genom lågkonjunkturen. Och det är fullt möjligt, men då krävs att regeringen tar aktiva beslut om att rusta arbetsmarknaden.
Att ha beredskap för ett förändrat läge där arbetslösheten skulle öka är viktigt. Inte bara för Sveriges ekonomi, utan för alla de hushåll som redan kämpar med rusande priser på mat, el, bränsle och bolåneräntor. En situation som för många kan bli ohållbar om familjen förlorar en arbetsinkomst under en längre tid.
För att rusta arbetsmarknaden inför 2024 krävs därför att tre centrala budgetsatsningar görs:
Ge CSN de resurser som krävs för ett fungerande omställningsstudiestöd.
Med omställningsstudiestödet kan vuxna mitt i arbetslivet studera upp till ett år med ca 80 procent av tidigare lön. Den som behöver byta yrke eller uppdatera sin kompetens för att öka chanserna att få jobb, kan alltså utbilda sig utan att behöva sätta hushållsekonomin på spel.
Stödet infördes 2022 och blev snabbt populärt, men CSN behöver ökade resurser för att hantera ansökningarna.
Det är bra att regeringen i dag meddelat att CSN får mer pengar, även om de inte möter den nivå myndigheten efterfrågat för att kunna hantera sitt uppdrag.
Det är fortsatt regeringens ansvar att se till omställningsstudiestödet börjar fungera. Nu inför höstterminen väntar fortfarande runt 19 000 personer på besked, det är oacceptabelt.
Uppdatera utbildningsutbudet efter arbetsmarknadens behov.
Enligt Unionens kompetensbarometer tror var tredje privatanställd tjänsteman att de någon gång under arbetslivet kommer behöva öka sin kompetens genom vidareutbildning de inte kan räkna med att få via arbetsgivaren. Av dessa säger sig hela 40 procent behöva vidareutbildning de närmaste tre åren.
Ska Sverige klara den akuta kompetensutmaningen måste regeringen se över hur utbildningsutbudet kan anpassas efter verkligheten.
Starta upp etableringsjobben – en ny anställningsform som förhandlats fram av arbetsmarknadens parter och politiken för att underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att komma i arbete.
Ett system där arbetsgivare kan anställa till en lägre kostnad samtidigt som du som individ får en rimlig inkomst och nödvändig utbildning för jobbet.
Parterna på arbetsmarknaden har gjort sin del. Nu behöver regeringen göra sitt jobb.
De här tre budgetsatsningarna skulle sända en viktig signal till alla Sveriges löntagare om att regeringen förstår vilka utmaningarna på arbetsmarknaden är och att de menar allvar med arbetslinjen – på riktigt.
Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.