Sarah Klang gör salig soul av föräldraskapet
Publicerad 2023-10-20
ALBUM På fjärde albumet, döpt efter dottern, samlar Sarah Klang känslostormarna som uppstår med föräldraskapet och förvandlar dem till gripande popmusik.
Jag har längtat efter ett album som ”Mercedes”.
Sarah Klang
Mercedes
Pangur/Nettwerk/Bertus
POP När min son föddes en septemberdag för fem år sedan tittade jag ut från BB-hotellet mot Årstaviken i Stockholm. Världen därutanför verkade plötsligt utspela sig i ett nytt ljus.
I ”Magic stone”, den första låten på Sarah Klangs fjärde album, fångar sångerskan samma känslomässiga pånyttfödelse med salig soul. Några minuter senare äter hon burgare ensam på turné och funderar på vad som är meningen med allt.
På ”Mercedes” skildrar artisten från Göteborg hela paletten av att vara förälder. Drömmarna som måste omformuleras. Det oundvikliga utplånandet av jaget. Den bottenlösa oron.
Men upplevelsen att bli mamma river också upp sår som låtskrivaren länge försökte lindra med alkohol. En uppväxt på landsbygden som präglades av mobbning och som resulterade i posttraumatiskt stressyndrom. I den hjärtskärande ”Halloween costume” sjunger hon om det med en imponerande, stillsam grace som bara gör lyssningen ännu starkare.
Klangs ljuvligt spruckna röst är ett effektivt instrument för att ta oss igenom hela den drabbande terapisessionen. En smakfull kuliss av adult contemporary tonsätter med nedslag i uppgiven Wilco-americana, ”Tango in the night”-lektioner och Springsteens oundvikliga ”Streets of Philadelphia”. Musiken håller internationell klass och borde kunna tilltala fans av, säg, Boygenius och Mitski. Det raka tilltalet delar hon dessutom med Phoebe Bridges och hennes generation.
Klang berättar om föräldraskapets vedermödor utan omsvep, som om hon spillde sina tankar över en fika med en vän. Samtidigt saknar inte texterna poetiska kvaliteter. I titelspåret sjunger hon med emfas om att dottern alltid kan komma springande till henne. ”Hospital window” är en vacker skildring av förlossning (”the pain didn’t really hurt me”).
Det är glädjande att Sarah Klang tar chansen att skriva om någonting så underrepresenterat i popmusiken; en konstform som alltid verkar utspela sig på klubben, i den tidiga ungdomen eller i olycklig kärlek.
Kanske är det därför jag tyr mig till ”Mercedes”. Jag har längtat efter popmusik om att inte längre passa i sina gamla jeans, om att känna sig som världens sämsta mamma eller pappa och om det där leendet som förlåter alla de vakande nätterna på en sekund.
BÄSTA SPÅR: ”Magic stone”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X och Spotify för full koll på allt inom musik