Larmet: ”Vi pratar inte om tjejerna i gängen”
Publicerad 2024-01-27
Det pratas om de kriminella gängen hela tiden.
Men inte om tjejerna, säger Sofia Liedberg som är verksamhetschef på ungdomsjouren Fria i Eskilstuna.
– Vem ska ansvaret ligga på?
I helgen berättade Aftonbladet om Evelina som är fast i ett kriminellt gäng.
Hon hamnade i det som tonåring – när det var jobbigt hemma hittade hon i stället till killarna med hög status. I början var det bara spännande, men det dröjde inte länge innan gänget började utnyttja, hota och tvinga Evelina att göra som de sa.
Sofia Liedberg är verksamhetschef på Ungdomsjouren Fria i Eskilstuna. I sitt jobb möter hon tjejer som lockas till de gängkriminella killarna på liknande sätt.
Eskilstuna är en av flera städer i Sverige som drabbats av grovt våld och gängkriminalitet. När det till exempel skett en skjutning har ungdomsjouren haft stödsamtal med personer som befunnit sig nära de inblandade.
– Då finns den här gruppen tjejer som dels glorifierar kriminalitet. Man pratar om att man ser upp till de här killarna. Man tänker att skulle ens partner vara i det här så kan han beskydda mig. ”Då är han en riktig man”. De här stereotypa normerna förstärks.
Pratar med tjejerna
Ungdomsjouren Fria jobbar mycket med att hjälpa tjejerna som närmar sig gängen att tänka på ett annat sätt.
– Vi pratar generellt normkritiskt och genuskritiskt och med att identifiera varningssignaler. Varför ser man det här som något positivt? Varför tänker vi att svartsjuka är något som visar att man tycker om någon?
Men en ännu större utmaning för tjejjourerna är att nå dem som redan är inne i gängkriminaliteten.
– De lever under ständiga hot och kanske inte söker sig till oss i och med risken för att bli upptäckta. Vi har börjat med att man kan skriva i en anonym chatt, det är ett sätt att komma över de största hindren.
Har ni beredskap för att hjälpa tjejer som lever i gängkriminalitet?
– I dagsläget skulle jag säga att vi inte är rustade för det. Det kan absolut vara ett problem. Sedan har vi hittills varit ganska förskonade.
Killarna står i fokus
Även om tjej- och kvinnojourerna är vana vid att hjälpa våldsutsatta kvinnor finns ytterligare en utsatthet för de tjejer som lever i kriminella gäng, förklarar Sofia Liedberg.
Våldet är grövre och hotbilden är större.
– Vi skulle behöva veta mycket mer om hur kommunen jobbar med det här. I alla sammanhang där det här lyfts är det bara utifrån att vara kille. Och de är ju såklart överrepresenterade. Men jag har inte varit i ett enda samverkansforum där man lyft tjejerna i det här, säger Sofia Liedberg.
– Vi är en ideell förening. Vem ska ansvaret ligga på?
”Glamorös värld på ytan”
Kriminologen Camila Salazar Atías, som arbetar med unga på Fryshuset i Stockholm, tycker att polisen under de senaste åren blivit bättre på att se tjejerna i de kriminella gängen.
– Fler tjejer hamnar under luppen, fler tjejer blir arresterade och hamnar i kriminalvården.
Men hon menar att samhället inte ser på tjejerna och kvinnorna med rätt glasögon.
– Tjejerna är runt killarna, med killarna. Vi pratar sällan om tjejerna som gängmedlemmar. Om socialtjänsten får in en tjej som söker hjälp, vad ställer de för frågor? Får de samma frågor som killarna? Eller sorteras de in stöd kopplat till våld i nära relation? Är det därför vi så sällan ser kvinnor i våra avhopparprogram?
– Jag skulle önska att det fanns en medvetenhet så att man ställde frågor som också fiskade efter gängtillhörighet. Så de får tillgång till ett likvärdigt stöd.
När det gäller det förebyggande arbetet tror Camila Salazar Atías, precis som Sofia Liedberg, att det viktigaste är att tjejerna också får kunskaper i värdegrund och maskulinitetsnormer.
– Att slå hål på den romantiserade bilden och förstå att det på ytan är en glamorös värld men en extremt destruktiv värld bakom ytan, där det är väldigt tomt. Det är viktigt att förstå att den här lojaliteten och glamouren är högst tillfällig.
