Monumentet över Lenin i Stockholm bör finnas kvar

Leninmonumentet utanför Moderna museet i Stockholm

Utanför Moderna museet i Stockholm finns ett monument över den sovjetiske diktatorn Lenin. Visst känns det konstigt? Upprörande? med tanke på Rysslands krig mot Ukraina.

Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för Västerbottens-Kuriren och en man jag respekterar högt, kräver i en artikel i Dagens Nyheter att monumentet ska bort. Det är lätt att förstå hans argument. Lenin organiserade en statskupp mot Rysslands första demokratiska regering och grundade Sovjetunionen, en mordisk gangsterstat skyldig till miljoner människors död.

Skulptören Björn Lövins konstverk består av en gatstump och en snutt spårvagnsräls, en påminnelse om Lenins hastiga besök i Stockholm 1917 på hemväg från exilen i Schweiz för att genomföra sin statskupp.


För några år sedan var det mycket uppmärksamhet kring den amerikanska debatten om statyer av gamla sydstatsgeneraler, män som stred för slaveriet och USA:s sammanbrott.

I Europa har vi betydligt större erfarenhet av statydemoleringar och namnbyten på städer, gator och hela länder.

Förutom att inneha världsrekord i krig och folkmord har Europa världsrekord i omskrivningar av historien. Vilnius vackra paradgata heter Gedimino prospekta efter en storfurste på 1300-talet. Gatan har också i tur och ordning hetat Sventojo Jurgio, Ulica Mieckiewicza, Adolf Hitler-strasse, Stalino prospektas, Lenino prospektas.

Namnbytena är inte märkvärdiga i en världsdel präglad av krig, gränsändringar och folkmord. Det är Stockholm som är märkvärdigt. Vår fantastiska oskuld kan illustreras av Moderna museets Leninmonument som inte är en hyllning utan snarare ett utsnitt av det förgångna, en skärv av ögonblicket då världshistorien kom på besök.

Olof Kleberg är inte så kortsynt att han begär att monumentet ska förstöras. Han vill att det ska flyttas till en mindre framträdande plats.

Gott så.

Moderna museet ligger på Skeppsholmen. Vi har haft debatter om konstverk som flyttas där tidigare. De världsberömda konstnärerna Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely skänkte sin fantastiska skulpturgrupp Paradiset till Moderna museet 1971. Statyerna placerades vid brofästet på Skeppsholmen och var det första som mötte besökare.

En konservativ aktionsgrupp krävde att statyerna skulle flyttas så att de inte syntes så mycket. De var för färgglada, de bröt mot den omgivande arkitekturen. 1986 omplacerades Paradiset längre in på holmen i höjd med entrén till museet.

Nu finns ett upprop som kräver att statyerna ska flyttas tillbaka till brofästet.

Konst speglar alltid sin tid eftersom inget kan existera utanför tiden.


Staten Tjeckoslovakien bildades efter första världskriget 1918. Tomas Masaryk var dess grundare och första president. Tjeckoslovakien styckades av Nazityskland 1939, återuppstod 1945, ockuperades av Sovjetunionen 1968, blev fritt 1989, delades i de två staterna Tjeckien och Slovakien 1993.

I den tjeckiska staden Holesov har man ställt upp och tagit bort en staty av Tomas Masaryk fem gånger allt efter de politiska konjunkturerna.

I Ukraina fick tusentals Leninstatyer och andra kommunistiska monument stå kvar efter befrielsen från Sovjetunionen 1991. Deras närvaro i landskapet var ett förunderligt vittnesmål om självdisciplin och tolerans om man betänker de otroliga grymheter som ukrainarna utsattes för under Sovjettiden.

Den toleransen tog självklart slut med Putins anfallskrig som började 2014. Ukrainarna rev eller flyttade 2400 kommunistiska monument mellan 2015 och 2020.


Framför konstmuseet i finländska Åbo stod från 1977 en byst av Lenin. Konstverket var en gåva till Åbo från vänstaden Leningrad – som nu åter heter St Petersburg - i dåvarande Sovjetunionen, en gåva som Åbo på den tiden inte kunde tacka nej till.

Den tiden av anpassning är gudskelov slut.

När Ryssland invaderade Ukraina bestämde Åbos borgmästare att Lenin skulle förpassas till ett förråd.

Dessa historier visar vilket förskonat land vi lever i. Vi har inte utsatts för krig, ockupation och folkmord. Vi behöver inte flytta grymma påminnelser om vårt nära förflutna för att skapa ro och stabilitet i samhället.

Inte heller behöver vi flytta på en gatsnutt Lenin kan ha trampat på. Konsten ska göda fantasi och tankar och att titta på stenarna och fundera på Lenin – är ett utmärkt sätt att tillbringa en ledig dag.

Följ ämnen i artikeln