Har Finland glömt sin egen flyktinghistoria?
Det är den finska tystnaden som är problemet
I ett videoklipp som en reporter från Yle tagit ser man hur sovande småbarn bärs av bussen. Utmattade efter att ha flytt från krig, via hela Europa, norrut genom Sverige, över gränsen vid Haparanda och Torneå, vidare ner hit till södra Finland.
Till Hennala flyktingförläggning i Lahtis.
Väl framme möts de i mörkret av en hemmasnickrad Ku Kux Klan-strut, stenkastning och demonstranter med en blåvit banderoll:
”Hyvä Suomi” står det.
Heja Finland.
Som om det vore en hockeymatch.
Här, i det som börjar kännas som Nordens Ungern, har främlingsfientligheten fått ihärdiga supportrar.
När demonstranter bildade en mänsklig köttmur mot flyktingarna i Torneå för en vecka sen, var så många klädda i finska hockeytröjor att hockeylandslaget såg sig nödgade att ryta ifrån.
Det krävdes tydligen en rasistisk Ku Kux Klan-outfit à la korsbrännare i Mississippi för att även finska regeringen skulle reagera.
Statsminister Juha Sipilä fördömde snabbt attacken i Lahtis. Men att skriva fina saker på Twitter hjälper inte när man sen ska köpslå med Sannfinländarna på hemmaplan.
Samtidigt var ju Finland enda landet som la ner sin röst när EU skulle besluta om fördelningen av flyktingkvoter tidigare i veckan. Medan finske utrikesministern Timo Soini höll på att dra igång ett storbråk med Sverige om vår hantering av flyktingkrisen här.
Varför fientligheten är så mycket starkare i Finland kan handla om flera saker:
Från nära noll invandring har Finland senaste tiden tagit emot måttliga 3000-4000 asylsökande om året.
Just nu anländer över tusen flyktingar i veckan.
Infrastrukturen är inte riktigt på plats. Som i Lahtis där man aldrig tagit emot några flyktingar tidigare och blev tagen på sängen av det aggressiva motståndet bland lokalbefolkningen.
”Arbetslösa, fulla ungdomar som inte har kunskap om människor från andra länder” beskriver Pekka Kokkonen, chefsinspektör på polisen i Häme-distriktet, dem som låg bakom nattens hatiska händelser.
Någon Ku Kux Klan-dräkt säger han sig aldrig ha sett offentligt i Lahtis förut.
Problemet är den nationella finska självbilden, menar svensk-finska medieprofessorn Anu Koivunen.
– Det finns en tystnad här till skillnad från Sverige. Mänskliga rättigheter är till exempel något som främst Amnesty och Röda korset pratar om, säger hon.
Nej, i Finland har inga chefredaktörer skrivit brinnande pamfletter för humanism och medmänsklighet.
Politikerna mumlar mest om åsiktsfrihet. Istället har Sannfinländarna fått dominera i flyktingfrågan.
Kanske handlar det om att man har glömt sin historia? Och inte minns hur tiotusentals finska flyktingbarn tog sig över gränsen till Sverige under andra världskriget?
Samma gräns som högljudda demonstranter nu vaktar med blåvita flaggor, samma gräns de vill stänga nu.