Miljardären som blottar den absurda skolmarknaden
När fastighetsmagnaten Roger Akelius blir ny storägare i börsnoterade skolkoncernen Academedia framhåller han (hör och häpna!) att elevernas bästa är viktigare än vinst.
Det fick aktien att störtdyka.
Mer än så behöver man inte veta för att förstå att något är ruttet med Sveriges världsunika skolsystem.
På onsdagen fick över 100 000 elever i 800 förskolor, grundskolor och gymnasium en ny rektor. Han heter Roger Akelius, är 78 år och duktig på att räkna. Det har bland annat hjälpt honom att samla ihop en förmögenhet på 100 miljarder kronor, pengar han framförallt tjänat på att investera i fastigheter.
Men han är också enligt egen utsago intresserad av skolan, gammal lärare i programmering som han är.
”Jag kan pedagogik och vet hur man skapar självförtroende hos elever i förorten genom att nå godkända betyg”, berättar han i en intervju med Dagens Industri.
Sagt och gjort, för 1,7 miljarder blev Roger Akelius på onsdagen största ägare i Academedia genom att köpa drygt 24 procent av aktierna av en annan miljardär, Rune Andersson.
Han betalade bra, hela 23 procent högre än börskursen. En naturlig fråga i sådana här affärer är vilken avkastning köparen ser framför sig.
Ingen alls, om man ska tro Roger Akelius.
“Jag ser den här investeringen som en donation”, förklarar han för DI.
Köpet har gjorts via Roger Akelius stiftelse, baserad på Bahamas.
Ifjol delade Academedia ut 185 miljoner till sina ägare. Men det är det slut med om Roger Akelius får bestämma.
“Det viktigaste med skattefinansierade friskolor är att förbättra för elever och lärare, inte att squeeza ut vinster”, förklarar Roger Akelius för DI och exemplifierar.
”Om 100 000 elever får nya läroböcker, brädspel och flashcards för 1 000 kronor per elev så ökar utgifterna med 100 Mkr. Det kostar 200 Mkr per år att ge eleverna en frukt varje förmiddag och lärarna en bulle. Då har bolaget inte råd med utdelning.”
Uttalandena fick Academedias aktie att falla med tio procent under onsdagen och inledningen av torsdagshandeln.
Alltså: en skola som prioriterar elever och lärare är en dålig skola, enligt marknadens sätt att se på saken.
Bättre än så kan inte absurditeten i det svenska skolsystemet sammanfattas.
Det som är bra för barnen och därmed i förlängningen samhället är dåligt för de ägare som har makten över skolan.
Det är som att anlita en järv för att sitta barnvakt till kycklingar.
Ändå vimlar det av privatägda men skattefinansierade skolkoncerner i Sverige.
Försvararna av systemet brukar hävda att vinstdrivande aktiebolag är den bästa ägarformen för skolor eftersom näringslivet är mer effektivt än den offentliga sektorn.
Vinst är ett kvitto på en välskött verksamhet och dessutom ett krav för att investerare ska våga satsa pengar. Vi lever ju ändå i en marknadsekonomi.
De som vänder sig mot detta har av skolägarna och deras inhyrda lobbyister stämplats som “vinsthatare” och ett slags övervintrade kommunister.
Genom sitt intåg i Academedia förvandlar Roger Akelius deras argument till aska.
Han är nämligen ärkekapitalist och ser därför att dagens svenska skolsystem inte har något med marknadsekonomi att göra överhuvudtaget.
På en riktig marknad kan den som investerar för att få hög kvalitet på sin produkt belönas genom att kunna ta ut högre priser. Omvänt tvingas den som levererar en undermålig vara sänka sitt pris eftersom kunderna inte vill betala för skräp.
Så fungerar det inte på skolmarknaden. Där betalar alla “kunder” lika mycket i form av skolpengen, oavsett om leverantören är en kommunal eller privat skola eller om skolan är bra eller usel.
Därmed finns det bara två sätt för en skolägare att höja sin vinst: försöka pressa in så många elever som möjligt i varje klassrum och sänka kostnaderna så mycket det bara går.
Skolägare har alltså miljoner skäl att sätta glädjebetyg för att dupera föräldrar och ragga fler elever och samtidigt satsa på billiga lokaler, skippa skolbibilioteket och anställa outbildade lärare med låga löner.
Lägre kostnader=sämre skola=högre börskurs.
Det här inte svårare än att matteelever i mellanstadiet kan hänga med.
Det är inte konstigt att de som vill bevara status quo blir allt färre och snart är begränsade till skolornas ägare och deras stab av köpta ex-politiker.
Kommer då Roger Akelius bli en frälsare för den svenska skolan?
Det är långtifrån säkert. Hans dröm är att Academedia på sikt ska tillåtas öppna helt privatfinansierade skolor, ungefär som i USA. Då kommer vinsterna.
Men framförallt visar Roger Akelius inhopp med önskvärd tydlighet hur bisarrt Sverige blivit.
Från en dag till en annan kan hundratusen elever få en ny ägare som vill förvandla deras utbildning till ett kul experiment.
Den här gången var det en rik pensionär i keps med lite käcka idéer om inlärning. Nästa gång kanske det är en annan excentriker som vill maximera utdelningen och hyvla ned budgeten till bara benet. Tänk iskalla lokaler och Lena Andersson som serverar billiga baljväxter i skolköket.
Allt detta vet politikerna, de vet bara inte hur de ska ta sig ur den här sörjan med något som ens liknar hedern i behåll.
En fråga infinner sig. Vad har egentligen Sveriges barn gjort för att förtjäna detta?
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.