Cheferna som tvingats bort av regeringen
Lövtunna argument men vem blir nummer tre?
Först var det Mikael Ribbenvik.
Sedan Carin Jämtin.
Vem står på tur när regeringen på svaga grunder rensar ut bland höga statliga chefer.
I början av veckan stod det klart att chefen för Migrationsverket sedan sju år tillbaka, Mikael Ribbenvik, inte får förnyat förtroende av regeringen. Han slutar i maj efter 27 år på verket.
Motiveringen från ansvariga statsrådet, migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M), var följande:
– Svensk migrationspolitik genomgår stora förändringar. Då generaldirektörens förordnande också löper ut i samband med att en stor omläggning av politiken genomförs känns det naturligt att öppna för nya sökande.
Tunt. Om det är någon som är van vid stora förändringar av migrationspolitiken är det Ribbenvik. Han utsågs till tf generaldirektör för verket i september 2016, alltså då flyktingströmmarna började välla in över landets gränser och migrationspolitiken radikalt lades om. Den största förändringen hittills, om man ska vara noga.
Ett par dagar senare stod det klart att Carin Jämtin slutar som chef för biståndsorganet Sida i maj. Hon har varit chef där i sex år men har till skillnad från ämbetsmannen Ribbenvik en politisk bakgrund. Hon har bland annat varit riksdagsledamot, biståndsminister och partisekreterare (S).
Ansvarig minister är biståndsminister Johan Forssell (M): Han säger så här:
– Vi tror att biståndspolitiken i det här läget mår bäst av en nystart.
Ännu tunnare än motivet att rensa bort Ribbenvik. Det är inte generaldirektören på Sida som ska förnya politiken? I så fall har det gått för långt.
Politik utformas av regering och riksdag. Och effektueras av myndigheter vars chefer alltså ska se till att regeringens politik förverkligas på ett kostnadseffektivt och bra sätt.
Det är med andra ord Forsell som ska förnya biståndspolitiken. Inte Jämtin som precis som Ribbenvik gärna stannat ett tag till på sin post. De har mot sin vilja tvingats bort.
De officiella förklaringarna till att Ribbenvik och Jämtin inte får stanna kvar är alltså nonsens. Snickesnack. Blaj.
Så vad ligger bakom? Det man vet är att det handlar om två områden som ligger Sverigedemokraterna varmt om hjärtat. De vill visa för sina väljare att de gör skillnad.
Det är faktiskt det enda riktigt plausibla skälet jag kan se. Att vi bevittnar en politisk utrensning orkestrerad av Sverigedemokraterna som också ogillar den verksamhet som bedrivs på Migrationsverket och Sida.
Vem blir nästa generaldirektör att bli av med jobbet? SD har pekat ut rikspolischef Anders Thornberg.
– Vi menar att det behövs en ny polisledning som kommer in med nykraft, sade Richard Jomshof (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott för femton dagar sedan.
Än har önskemålet inte effektuerats. Men det är gott om tid.
Regeringen styr, enligt grundlagen regeringsformen, riket. Med det följer att utse chefer för statliga myndigheter och organisationer. Och att byta ut dem som inte funkar.
Anställningar i staten ska enligt grundlagen göras på ”sakliga grunder”. Vägledande i valet, oavsett om det gäller servicepersonal eller höga chefer, ska vara ”förtjänst och skicklighet”. Politiska hänsyn, vänskapskorruption etc är totalförbjudet.
Klåfingrighet med politiska förtecken är däremot inte förbjudet. Inte lövtunna motiveringar heller.
Men vem blir nästa att få gå? Rikspolischefen? Någon annan?
Mina argusögon kommer att vara vidöppna. En politiserad administration à la Ungern är ingen betjänt av. Inte Maria Malmer Stenegard eller Johan Forsell heller.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.