Med såna vänner behöver svensk ekonomi inga fiender
Riksbanken höjer räntan igen och signalerar att det kommer mer. Rätt eller fel?
Det är dags att börja ställa viktigare frågor.
Som den här till exempel: varför har de som fått förtroendet att sköta svensk ekonomi misslyckats så monumentalt?
Att betala 75 kronor för en pinnglass gör något med en människa.
Kronans fall under 2023 har inte bara skakat om svenska semesterbudgetar utan hela nationens självbild.
Länge hette det att utländska placerare som dumpat kronan helt enkelt inte förstått hur bra Sverige är.
Det är lika intelligent som att reagera på feber genom att bli arg på termometern.
Nu har det skett ett slags uppvaknande, där landets ekonomiska hälsotillstånd debatteras med en intensitet som man inte sett sedan 90-talskrisen.
Utomlands ställdes diagnosen för länge sedan.
Det är bara att söka på ”Sweden” på valfri internationell finanssajt.
”Sverige tar skydd när molnen på fastighetshimlen mörknar”, skrev Reuters i en artikel förra veckan.
När andra länder tittar på Sverige ser de ett land där problemen hopar sig; fastighetskris, ökad ojämlikhet, kriminalitet och politisk turbulens. Samtidigt som de kan konstatera att svenska staten bara blir rikare och rikare.
När Elisabeth Svantesson presenterade budgeten på onsdagen framgick att den offentliga sektorns skuld väntas sjunka till under 29 procent av BNP år 2026. Samtidigt som statens nettoförmögenhet stiger med nästan 500 miljarder de närmaste åren till knappa 2 000 miljarder. Hennes finansministerkollegor i Europa skulle offra en hand för sådana siffror.
Mellan 2022 och 2023 kommer statens utgifter ha ökat med 1,6 procent, under ett år då inflationen väntas landa på 8,7 procent. Det är lite av ett skämt.
Om inte Sveriges samtliga regioner och kommuner drabbats av samtidig mytomani verkar läget inte vara helt tipptopp i välfärden. Skolor och sjukhus tvingas till besparingar.
Anslagen till rättsväsendet ska öka med nästan 30 miljarder fram till 2026 medan universiteten och kommunerna får 20 miljarder mer. Tillsammans.
Hur kan vi har råd att låsa in unga människor men inte att utbilda dem?
Men att bara kritisera den nuvarande regeringen är att göra det alltför lätt för sig.
Överdriven spariver är en sjuka som präglat en lång rad regeringar oavsett partifärg.
Att spendera skattepengar är förstås inget självändamål. Men att låta utgifterna stadigt minska förutsätter att det inte finns några större samhällsproblem att ta tag i.
Där är vi inte riktigt.
Det är inte stora felsatsningar som skapat problemen i svensk ekonomi. Det som sticker ut mest är snarare frånvaron av beslut.
Ett axplock: bostadsmarknaden har inte fixats, ränteavdragen inte fasats ut, skattesystemet inte reformerats, infrastrukturen inte uppdaterats.
Åtgärder som gjort att vi hade varit betydligt mindre sårbara idag.
Varför gjordes inget? Det finns det inga bra svar på.
”Det kom ganska mycket emellan”, som förre finansministern Mikael Damberg har uttryckt saken.
Man kan säga att det råder delad vårdnad om Sveriges ekonomi, där sittande finansminister är den ena vårdnadshavaren och chefen för Sverige Riksbank den andra.
Om nu en av föräldrarna försummat sin viktigaste uppgift, hur har det gått för partnern?
När Erik Thedéen meddelade dagens räntehöjning innebär det ytterligare en smäll för svenska hushåll vars sammanlagda ränteutgifter mellan tummen och pekfingret kommer att ha stigit med 175 miljarder eller 230 procent på ett par år.
Många läsare kan tänkas ha frågor kring Riksbanken just nu.
Här kommer ett försök att besvara några.
- Varför slår räntehöjningar så hårt i just Sverige?
Därför att Riksbanken genomförde ett historiskt experiment med noll och minusränta mellan 2014 och 2022 vilket gjorde att det blev onaturligt billigt att låna, huspriserna steg kraftigt och vi drog på oss stora skulder.
2. Varför är inflationen fortfarande så hög i Sverige?
En förklaring är att Riksbanken var väldigt sena med att börja höja räntan när inflationen tog fart. En annan är den svaga kronan som gör det dyrare att importera.
3. Varför är kronan så svag?
Riksbankens låga räntor har gjort att det tryckts betydligt mer pengar i Sverige än i andra länder och det har sänkt värdet på kronan. Dessutom har Riksbankens agerande blåst upp en bubbla på fastighetsmarknaden som nu spruckit vilket skrämmer utländska placerare. Det är även svårt att investera i kronor eftersom Riksbanken köpt upp en ganska stor andel av svenska statsobligationer.
4. Varför steg huspriserna så mycket under pandemin?
En orsak var att Riksbanken pressade ned bolåneräntan genom att stödköpa bostadsobligationer för 400 miljarder kronor.
5. Jag har läst att Riksbanken gjorde en förlust på 80 miljarder förra året. Vem ska betala för det?
Du. Pengarna kommer tas från budgeten.
6. Har Riksbanken medgett att den gjort något fel?
Nej.
Någon som anar ett mönster?
Riksbanken försöker nu rädda myndighetens ansikte efter ett decennium av misstag genom att medvetet sänka ekonomin. Svenska folket betalar tyvärr priset.
Om politiker och Riksbanksbyråkrater för femton år hade satt upp som mål att försätta Sverige i ett dåligt ekonomiskt läge är det svårt att se hur de kunnat göra ett bättre jobb.
Med sådana vänner behöver svensk ekonomi inga fiender.
Femton förlorade år klarade Sverige, men bara nätt och jämnt. Vi fixar inte femton år till.