Het sommar och en HOT ROD

Uppdaterad 2011-10-11 | Publicerad 2006-05-17

Patric Wigh laddar upp i Smålandsskogarna

Han har alltid gillat amerikanska bilar.

Men efter att ha ägt några klassiker från 60-talet och gjort ett par resor till USA fastnade han i träsket.

Patric Wigh från Vetlanda upptäckte hot rod.

Hot rod betyder egentligen ”het vevstake”, men för inbitna bilnördar är det en öppen och ombyggd amerikansk bil, tillverkad före 1949. Begreppet har senare även kommit att innefatta täckta vagnar, men en hot rod är dock alltid ombyggd.

Uppstod efter kriget

Kulten uppstod efter andra världskriget då hemkomna soldater modifierade gamla jänkebilar, inspirerade av Europas små, billiga och snabba sportvagnar.

Det vanligaste utgångsobjektet var T-Fordar som gjordes så lätta som möjligt genom att allt ”onödigt”, till exempel skärmar och motorhuv, plockades bort. Därutöver modifierades hjulupphängningar, bromsar och den fyrcylindriga motorn.

Vid denna tid var V8:or ännu för dyra för arbetarpojkarnas plånböcker. Efter några år var det A-Fordarnas tur att hamna i rod-byggarnas händer och då började också V8:orna bli allt vanligare hos bilskrotarna.

Den första masstillverkade V8:an kom från Ford som 1932 års modell och blev med tiden det naturliga valet för rod-folket. Än i dag håller puritanerna en 1932 års

roadster Ford V8 som det ultimata råmaterialet för ett rod-bygge.

A-ford med V8

Bilen du ser på dessa sidor är dock en 1930 års A-ford med en Ford V8 från 1939. Vagnen var i ett miserabelt skick när Patric köpte den för sju år sedan, men fem år senare rullade kärran ut från garaget, helrenoverad och smakfullt ombyggd på samma sätt som på 40-talet.

För att A-Fordens ram skulle klara V8:ans vridmoment förstärktes den både med balkar i kryss och genom att U-profilerna svetsades igen så att de blev till fyrkantiga rör.

Därefter fixades all rost i karossen och ett nytt trägolv kom på plats. Eftersom Patric ville trimma den gamla sidspisen med tidsenliga, fast nytillverkade, grejer skaffades motordelarna efterhand som han kom över dem.

Tog hjälp av experterna

De enda arbeten han inte har gjort själv är inredningen, som syddes upp av Elisabeth Bexell och lacken som sprutades av brorsan Lasse. Både Elisabeth och Lasse är inte bara Vetlandas duktigaste hantverkare utan tillhör också den Svenska eliten inom sina respektive områden.

Patrics bil är alltså en ”äkta” rod, byggd av samma grejer och på samma sätt som bilarna från 40- och 50-talet. De flesta moderna roddar byggs dock med nytillverkade plastkarosser. Det blir oftast billigare och så slipper byggaren all tråkig rostsvetsning.

Plastreplikorna dök upp redan på 70-talet och ett decennium senare kom nästa trend med allt bekvämare bilar.

Bilar med tidigare otänkbara komponenter som luftkonditionering, elektriskt styrda stolar och liknande komfortutrustning blev slutligen så vanliga att de blev en egen grupp: Street rods.

High tech-roddar på 90-talet

Under 90-talet kom nästa inriktning, hi-tech, med datorstyrd insprutning, ABS-bromsar samt specialtillverkade komponenter i dyra material som aluminium och rostfritt stål.

Från att ha varit en billig fattigmanshobby har roddingen utvecklats till en miljardindustri, där massor av företag bara sysslar med tillverkning av delar eller bygger skräddarsydda bilar åt välbeställda kunder.

Motreaktionen kom på 2000-talet med bilar byggda av entusiaster som Patric och på samma sätt som förr i tiden.

Cirkeln är sluten.

Fakta om Patrics hot rod

Bonneville Salt Flats - öknen som är himmelriket för hot rods

Vill du uppleva så många hot rods på en gång som möjligt är det bara att åka till Los Angeles.

Där är biltypen lika vanlig som gamla Volvobilar här hemma i Sverige. Men så gott som allt du ser är nybyggen.

Bosse Andersson

Följ ämnen i artikeln