Miljardregn ska bygga bort flaskhalsarna
Publicerad 2013-02-01
Trött på köer, flaskhalsar, potthål och dåligt plogade vägar?
Fram till 2025 vill regeringen satsa hundratals miljarder för att bygga bort flaskhalsarna och göra vägarna mer farbara.
Knäckfrågorna blir om pengarna används vettigt och på rätt ställen.
Nyligen presenterades regeringens hett efterlängtade infrastrukturproposition – den som ska ge en signal till hur framtidens vägnät ska se ut. Till stora delar ligger nuvarande plan som sträcker sig ända till 2021 fast – men med vissa tillskott. Främst järnvägsprojekt.
I regeringens nya förslag som sträcker sig mellan 2014 och 2025 satsas sammanlagt 522 miljarder kronor på vägar och järnvägar. Det är 20 procent mer än i nuvarande plan.
– Prognoserna har ökat mer än vi tänkt oss. Trafiken ökar, mängden gods ökar och transporterna ökar och kommer att fortsätta att göra så, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (m).
Huvudstråken byggs ut
Potthålen då? Regeringen avsätter 155 miljarder kronor till drift och underhåll av befintliga vägar.
– Det handlar om att vårda det vi har, vi har många mil väg i Sverige och mycket av det vi har i dag kommer vi att utnyttja även i framtiden.
Men det blir även en hel del kvar till nybyggen. Prioriterat är att få bort flaskhalsar runt storstäderna men också att bygga ut de viktigaste huvudstråken där de tunga transporterna går.
Tanken är också att underlätta arbetspendling. Enbart köerna i Storstockholms rusningstrafik beräknas kosta miljarder kronor per år.
I Stockholm pågår redan flera vägbyggen för att minska trängseln och restiderna. Och om ungefär ett år sätts spaden i jorden för det största av dem alla: den drygt två mil långa Förbifart Stockholm som är budgeterad till 28 miljarder kronor.
Motsvarigheten i Göteborg heter Marieholmstunneln som är tänkt att avlasta Tingstadstunneln.
Kritik mot ökad trafik
Det finns en opinion mot dessa gigantiska projekt. Kritikerna menar bland annat att projekten genererar mer trafik, ökade utsläpp av bland annat växthusgaser och att pengarna i stället borde satsas på kollektivtrafik.
– Regeringen håller kvar städerna i bilberoende, höga utsläpp och dålig luft, säger Stina Bergström, miljöpartiet.
En annan huvudtanke i planeringen är stråktänkandet. För att avlasta E4:an genom Stockholm från tung trafik satsas det på att bygga ut riksväg 56 som sträcker sig från Norrköping till Gävle. Att körsträckan kortas har givit vägen namnet Räta linjen.
Liknande funktion som viktiga stråk har Bergslagsdiagonalen mellan Jönköping och Borlänge och Sveriges längsta väg, E45 eller ”inlandsvägen”, mellan Göteborg och Karesuando.
För att inte tala om den del av riksväg 40 som går mellan Jönköping och Göteborg, som många kör mellan landets två största städer.
Regeringens ambition är också att de största stråken ska bli helt mötesseparerade. Det gäller exempelvis hela E4:an.
Där blir för dyrt med motorväg byggs så kallade 2+1-vägar med vajerräcken.
Förhindrar mötesolyckor
Därmed är vi inne på debatten om motorväg kontra vajerväg. Att motorvägar är säkrast är ställt utom all tvivel men de är också i särklass dyrast att bygga.
Därför satsar regeringen och Trafikverket på fortsatt utbyggnad av vägar med vajerräcke. Mötesfria vägar förhindrar mötesolyckor och medger säkra omkörningar, vilket ger fina siffror när det gäller trafiksäkerhet per satsad krona.
Alla är dock inte entusiastiska över utvecklingen. Dit hör motorcyklister som är rädda för att bli strimlade av stålvajrarna och förare av utryckningsfordon och plogbilar som får svårare att komma fram.
När det gäller E4:an så kommer de två största städerna i Norrland, Sundsvall och Umeå, att ha fått nya förbifarter inom några år.
När det är fixat är Trafikverkets tanke att Skellefteå och möjligen även Härnösand och Örnsköldsvik också ska följa efter.
”Bättre beslutsunderlag”
Apropå Norrland, ett minst sagt ovanligt projekt är flyttandet av huvudvägen genom Kiruna. Fortsatt brytning i LKAB:s jättegruva förutsätter att hela staden flyttas och att E10 får en helt ny sträckning.
När planen för 2014–2225 fastställts kommer vi också få veta mer exakt vad som kommer att byggas de närmaste sex åren, alltså betydligt klarare besked än på kartan på föregående uppslag.
– Hittills har det varit så att ju längre fram i planen ett objekt legat, desto mindre har vi vetat om vad det kommer att kosta. Nu kommer objekten kvalitetssäkras bättre och vi får ett bättre beslutsunderlag, säger Catharina Elmsäter-Svärd, som även öppnar för att det kan smyga sig in tidigareläggningar av projekt som inte finns med i nuvarande plan.
Det kan handla om allt från fler motorvägsträckor på E22 genom Skåne och fullbordandet av en motorvägsring runt Mälaren till en ny Göta Älvbro i Göteborg.
Många intressen
Och hur länge ska E4:an, som ofta kallas Sveriges kroppspulsåder, ha en förträngning i form av två mil vajerväg norr om Ljungby?
Lita på att beslutsfattarna kommer stå under ett konstant tryck från olika intressen runt om i landet som vill ha en ny fin väg att åka på.
Att behoven är stora går inte att ta miste på. Socialdemokraterna satsar ännu mer, 568 miljarder kronor, i sin budgetmotion.
Ulf Laveborg
