Farväl till folkhemsbilen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-05-14

Nu går Volvo V70 i graven efter sju år

I sju år har den varit Sveriges mest sålda bil. En älskad folkhemskombi i Landet Kombi. Nu går den i graven för att göra plats för en helt ny generation.Vi lyfter på hatten, minns sju goda år och säger farväl, Volvo V70.

Alla trevliga sagor har ett slut.

Även sagan om folkhemskombin.

Så nu vänder Volvo blad och börjar ett nytt kapitel.

Gamla V70 finns (snart) inte mer.

Gamla Volvo V70 lades faktiskt ner häromdagen och när du läser detta har gamlingen (nästan) gått ur tiden.

Vi skriver ”nästan” eftersom Volvo V70 de facto kommer att tillverkas i lågvolym i Volvos fabrik nere i Belgien under sommaren. Det finns många kunder att leverera till.

Men framåt höstkanten är det definitivt slut.

Precis som det redan är i Torslanda-fabriken på Hisingen i Göteborg där sista V70:n just tillverkats.

Aftonbladet Bil var naturligtvis på plats för att se hur livet sakta ebbar ur en av de mest älskade bilmodeller som gjorts i Sverige.

Man måste säga att den gamla V70-modellen, numera med tillnamnet Classic på den breda bakluckan, lämnar bilvärlden på ett värdigt sätt.

Och inte känns den så förfärligt gammaldags heller.

Snarare tvärtom.

Rullar ut ur fabriken

Nästan med ett leende i grillen stod den silverfärgade V70:n på bandet när vi kom in i fabriken. Färdig att slutkollas.

Och när den väl hade klarat alla tester och fått den gröna lappen på vindrutan fick vi förmånen att köra ut den ut ur fabriken.

Det var där, i solskenet när biljobbarna Magnus och Christina vinkade adjö till sin sista V70 av gamla sorten, som minnena började skölja över mig.

Jag kom plötsligt ihåg den ljusblå V70 vi testade vintern 2000, det var en av de första V70 som byggdes just här i Torslanda.

Skärmen till navigatorn som tyst steg upp ur instrumentbrädans överdel imponerade.

Vi körde den upp och ner. Bara för att njuta av hur frän (och praktisk) den var.

På färjan till landet den kvällen såg jag Sportspegeln på samma skärm.

Jodå, Frölunda vann.

Multimediamaskinen

Det här var alltså den nya folkhemskombin för tvåtusentalet.

Med navigator och teve. Och en liten lucka där man stoppade in sitt SIM-kort innan man slog numret på knappsatsen bredvid CD-radion med surround-ljud.

Folkhemskombin hade blivit en multimediamaskin.

Och V70 årgång 2000 visade sig dessutom vara en baddare både på komfort och sportighet.

Jag hämtade racerförare Fredrik Ekblom hemma i Örebro en dag.

Vi ville ha pejl på vägegenskaperna och Ekblom satte sig bakom ratten, tryckte in en CD med Metallica och tillsammans körde vi en massa varv på Mantorp Park, Scandinavian Raceway i Anderstorp samt på Gelleråsen i Karlskoga. Volvo V70:n fick verkligen bekänna färg. Men Ekblom blev nöjd.

– Bättre balans än i min racerbil. Och ett himla bra grepp. Lättkörd, körglad, var Ekbloms slutomdöme.

Världen bästa förarstol, har vi ofta sagt om V70:n och det omdömet står sig fortfarande.

Och perfekta körställningen har

varit en av många saker som gjort gamla V70 till testvinnare genom åren.

Många mil har det blivit i V70 under de snart åtta år modellen funnits.

Kanske har jag kört ett tiotal olika V70-bilar, sammanlagt sisådär 15 000 mil.

Jag har testat V70 i ur och skur, i snö och på plogade isbanor och jag har gjort några rejäla 2-300-mila ruscher genom Europa.

En alltför kvick bil

En gång tur och retur Paris i en 300-hästars V70 R. Behöver jag säga att det gick fort?

Det gjorde det även en gång på motorvägen ovanför Gränna.

Lite väl fort tyckte trafikpolisen som stoppade mig. Exakt vad han sa ska inte avslöjas här. Men att han tyckte att V70 var en kvick bil råder det inget tvivel om.

Och det är den. Oavsett motor. Gamla V70 har sålts med en rad olika motoralternativ.

Själv har jag alltid gillat 140-hästaren bättre än 170-hästaren. Och när dieseln kom var jag fast.

Att färdas såpass bekvämt i en så stor och komfortabel familjebil men ändå bara göra slut på en dryg halvliter diesel per mil var – och är – fantastiskt.

Inte så konstigt att jag beställde en Volvo V70 D5 AWD som tjänstekärra.

Den hade ytterligare en stor fördel.

När man fällde baksätet gick grabbens gokart ledigt in. Plus verktygen och två omgångar däck på fälg.

Den bästa vinterbilen

Fyrhjulsdriften i V70 gör vinterkörningen helsäker. Alltid bra grepp, aldrig bli stående i uppförsbacken med slirande framhjul.

Ska jag vara ärlig är min gamla V70 D5 AWD kanske den bästa vinterbil jag haft.

Samtidigt en av de bästa sommarbilarna. Klimatanläggningen klarade 40 grader i Spanien utan problem.

Och badbåten fick plats i lastutrymmet. Tillsammans med packningen och picknick-korgen.

Vänner med småbarn har ofta använt den inbyggda barnkudden. Och ungarna förefaller ha trivits utmärkt.

Volvo V70 måste också vara en av världen mest säkra kombibilar. Trots att den inte är testad av EuroNcap.

Med krockkuddar, sidokuddar och gardiner. För att nu inte nämna lastgaller, sidokrockskyddet SIPS eller lastnät som verkligen pallar för lastvikten eller fina strålkastare och vägegenskaper.

Volvo V70 är kombi-originalet som alla andra försökt att härma. Få har lyckats fullt ut.

Säkert undrar ni nu om V70 inte har några svagheter alls.

Jodå.

Baksätet är förvisso bekvämt att sitta i. Men det är alldeles för trångt för benen.

I det avseendet har Ford, Saab Opel, BMW, Mercedes och Audi varit bättre hela tiden.

Dessutom har Volvo V70 har aldrig varit billig.

Snarare dyr, utom nu senaste året då priset åkt ner en smula.

Katt med nio liv

En annan mindre trevlig sak är att de första årsmodellerna började skramla efter ett par tusen mil. Så gnissel och gneg är inte ovanligt i en V70 av äldre slag.

Men den sista V70:n av den gamla sorten gnisslar inte. Snarare spinner den mjukt som en katt.

En folkhemskatt.

Säkert har den nio liv också.

Läs också:

Här hittar du testerna:

Thomas Berggren

Följ ämnen i artikeln