”Fler lärare och skolledare behövs – inte färre”

helskärm

Besparingar i skolan leder till ännu högre press på en redan utsatt skolledar- och lärarkår.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare, anser att inrättandet av ett professionsprogram för rektorer är nödvändigt.
– En del i att öka professionens attraktionskraft är att säkerställa våra medlemmars yrkes- och kompetensutveckling, säger hon.

Ett hinder för skolledares professionsutveckling i dag är besparingar i skolan. Besparingarna leder till ökad risk för sjukskrivningar och avhopp, och utrymmet för kompetensutveckling minskar markant.

De som jobbar i skolan är redan för få och för arbetsbelastade i förhållande till sitt stora uppdrag. På de allra flesta skolor finns ingenting att dra in på som inte påverkar verksamheten, eleverna och personalen negativt.
– Det behövs fler lärare och skolledare, inte färre. I dag råder konkurrens om den kvalificerade arbetskraften på många håll och inte minst i välfärden. Ungdomarna söker sig till yrken där de uppfattar att det finns hög status, bra villkor och personliga utvecklingsmöjligheter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Satsning ska göra yrket mer attraktivt

För att rektorer och lärare ska få tillgång till relevant kompetensutveckling satsar regeringen och samarbetspartierna på att inrätta ett nationellt professionsprogram för rektorer och lärare. Syftet är att stärka det pedagogiska ledarskapet och öka yrkenas attraktionskraft.

– Rätt utformat kan professionsprogrammet ge skolledare ett stort inflytande över sin egen kompetens- och yrkesutveckling. Men för att förslaget ska kunna bli verklighet måste rektorer ges tid och villkor för att delta i programmet och ta del av kompetensutvecklingen. Avgörande är även att rektorer har ett ägarskap över programmets innehåll, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

42 miljoner nästa år

Sedan tidigare har 20 miljoner kronor avsatts 2021 och 30 miljoner kronor från och med 2022 för planering och förarbeten för professionsprogrammet. Nu tillförs ytterligare 42 miljoner kronor 2021, 102 miljoner kronor 2022 samt 181 miljoner kronor 2023 så att insatserna i professionsprogrammen kan genomföras.
– Statliga satsningar på kompetensutveckling behöver kompletteras med en bredare diskussion om skolans finansieringssystem. Det är redan nu tydligt att den diskussionen måste kretsa kring att staten tar ansvar för hela skolsystemet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.