Vargjakten ett uppenbart misslyckande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-01-29

Alliansregeringen kan inte rädda ansiktet genom att importera 20 vargar från Östeuropa.

Jakten bedrivs amatörmässigt, utan att genetiskt svaga individer pekats ut och utan någon långsiktig strategi för bevarandet av vargstammen.

Dessa importerade tjugo vargar kan därför samtliga bli offer för nästa års vargjakt om regeringens politik tillåts fortsätta.

En av de vargar som sköts under jakten.

I går kom beskedet att regeringen uppdragit åt Jordbruksverket att förbereda införsel av 20 vargar under en femårsperiod, vissa från Östeuropa. Samtidigt kom också nyheten att kvoten överskreds mer än vad som varit rapporterat tidigare då ytterligare vargar skjutits i Örebro län.

Dessa två nyheter bekräftar ännu mer den tidigare bilden. Regeringens rovdjurspolitik är motsägelsefull, saknar riktning och motverkar sina egna syften. Ingenting garanterar att de 20 vargar, där vissa eventuellt dyrt kommer att importeras, inte är de som skjuts ihjäl nästa vinter om vargjakten tillåts fortsätta. Regeringen har istället för en professionell jakt valt att en licensjakt där 12 000 jägare licenserats. Detta har skett utan samordning och utan att de genetiskt svaga individerna har pekats ut. Resultatet är att kvoterna överstigits, att genetiskt viktiga individer skjutits och att ett okänt antal skadeskjutna vargar vandrar runt i skogarna.

Vägen till en hållbar rovdjurspolitik är att låta vargstammen etablera sig även i de södra renbetesområdena, så att den svensk-norska vargstammen får naturlig kontakt med den finsk-ryska stammen. Då får vi ett naturligt inflöde av friska gener och garanterar vargens naturliga roll i ekosystemet och den biologiska mångfalden.

Att flyga in vargar från Östeuropa är ett riskfyllt projekt. Vi tror att det är enklare att skapa legitimitet för våra rovdjur om vi låter dem skapa sig sina revir naturligt än genom att plantera in dem på konstgjord väg. Oavsett är det direkt kontraproduktivt att genomföra en licensjakt på vår akut hotade vargstam.

I ett land som Italien, som har en starkare vargstam än Sverige och betydligt högre befolkningstäthet klarar människor av att leva sida vid sida med vargarna utan att konfrontationer. När vargarna lever tätt in på människor, som i Italien, anpassar de sig därefter och är mest aktiva om natten när människorna sover. Om vi vill leva sida vid sida med rovdjuren går det. Regeringen Reinfeldt med miljöminister Andreas Carlgren i spetsen (C) väljer istället att gå jägarlobbyns ärenden och sätter sin tillit till gamla myter, till den samlade forskarkårens högljudda protester.

Inte heller finns ett stöd för regeringens vargslakt i de mest rovdjurstäta länen. Även där är en majoritet positiva till vargen. Inte ens de som har vargen runt knuten är negativa, och långt ifrån alla jägare stödjer den irrationella politiken.

Regeringens politik är inte heller solidarisk eller hållbar ur ett internationellt perspektiv. Om vi inte i ett av världens mest glesbefolkade länder vill värna den akut hotade vargstammen, med vilken trovärdighet kan vi då stödja arbetet för biologisk mångfald i andra länder? Med vilken trovärdighet uppmanar vi Indien att säkerställa överlevnaden för tigern, Costa Rica överlevnaden för puman och Kenya överlevnaden för lejonet, om vi själva samtidigt bedriver en blodig jakt på ett av våra egna rödklassade rovdjur?

Uppenbart är Andreas Carlgrens politik ovetenskaplig. Det enda som är tydligt är att han gått jägarlobbyns ärenden utan att lyssna på den aktuella forskningen. Tyvärr med resultatet att Sverige har börjat bedriva jakt på ett rovdjur klassat som akut utrotningshotat och i strid mot EU:s art- och habitatdirektiv. Licensjakten måste upphöra.

Maria Ferm
Christian Valtersson

Följ ämnen i artikeln