Skyll inte ifrån dig, ministern – du har också svikit oss

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-05-19

Gymnasieeleven Sheila Ghamkhars svar till Aida Hadzialic: Det enda vi ville ha var en rättvis förändring

Kanske är det inte är elevernas ovilja att studera som är problemet, utan politiken och grundtanken med den svenska skolan, skriver gymnasieleven Sheila Ghamkhar till gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic.

SLUTREPLIK. Gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic replik om regeringens flitiga arbete med att förbättra betygssytemet svarar på några frågor. Men det långsamma arbetet har redan orsakat tillräcklig skada.

För det första grundar Hadzialic sitt argument med politiskt pedagogiskt historiebruk där regeringen vill förstärka sitt förtroende genom att påpeka att Alliansen har misslyckats.

Därmed handlar politiken om att ”vi är bättre än de” – och inte om problemet i sig. Det är inte intressant i den aktuella debatten då båda sidor har svikit svenska elever lika mycket.

Det enda vi ville ha var en rättvis förändring som vi tillslut ändå inte fick. I stället fick vi en ynka omformulerad mening om att övervägande del inte behöver uppnås för ett B eller D i betyg.

Däremot framgår det i förslagen hur regeringen vill ändra på betygssystemets struktur. Detta kanske kan gynna framtida elever som förhoppningsvis inte ska bestraffas och lida på samma sätt som många födda på 90-talet.

Dessutom lyfter ministern fram att en andra chans för bättre betyg finns om elever vill komplettera på komvux. Men om betygen inte var dåligt strukturerade och med otydliga rättningskriterier skulle en ”andra chans” inte behövas.

Den orättvisa bedömningen uppstår eftersom varje lärare rättar prov och skoluppgifter utefter egen uppfattning. Att subjektivitet speglas i lärarens betygssättning märks framför allt när det gäller elever med annan etnisk bakgrund då anonymitet inte är aktuellt i skolans värld.

Förslagsvis kan samtliga inlämningar och prov skickas digitalt med anonyma sifferkoder i stället för namn. Varken den tidigare eller den nuvarande regeringen har försökt skapa tydliga riktlinjer för rättningsprocessen. ”Välutvecklat och nyanserat” är nyckelorden i samtliga betygskriterier – utan någon definition – vilket gör att varje lärare har en egen uppfattning om vad begreppet innebär.

I dag måste eleverna lära sig lärarens uppfattning för att sedan anpassa innehållet i skolarbetena. De studerande skriver alltså inte om det som intresserar dem, utan vad som intresserar läraren. Dessutom saknas möjligheten att överklaga ett slutbetyg om man anser sig vara felbedömd.

Detta är inte en ”jämlik skola i världsklass” som Hadzialic skriver – vilket internationella undersökningar tydligt bevisar. Varför ska oskyldiga lida för beslut som Sveriges politiker står ansvariga för?

Konsekvenserna slår mot landet Sverige. Unga vänder sig till universitet och högskolor utomlands där de blir uppmuntrade och belönade för bra prestationer. Många fortsätter sedan sina liv utomlands.

Varför skulle jag vilja flytta tillbaka till ett land som bestraffat mig under hela min skolgång när jag startat ett liv i ett annat land som uppmuntrar mig att

försöka igen och prestera bättre om jag misslyckas?

Avslutningsvis, Aida Hadzialic argument att den svenska skolan är gratis och att mycket pengar satsas spelar ingen roll om systemet inte funkar. Sverige har bytt betygsystem flera gånger på kort tid vilket visar att ingen har lyckats.

Kanske är det inte är elevernas ovilja att studera som är problemet, utan politiken och grundtanken med den svenska skolan.

Sheila Ghamkhar, gymnasieelev

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.