Lärare måste få agera utan att bli anmälda

Slutreplik från skolministern om stöket i skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-11-16

Det går inte att komma ifrån att svensk skola behöver genomgå en kulturförändring. Det är alltför många fall där elever har haft oacceptabelt beteende, och där läraren har sett ett behov av att agera, men det slutat med att det är läraren som fått en anmälan emot sig. Slutreplik från Lotta Edholm.

SLUTREPLIK. En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är samtidigt en förutsättning för elevers lärande. Det är också en av de viktigaste faktorerna för läraryrkets attraktivitet.

Långtifrån alla skolor präglas dock av en sådan miljö i dag. I stället ökar otryggheten, samtidigt som studieron minskar, i skolan. Den här verkligheten kan vi inte blunda för.

 

Maria Wiman skriver bland annat i en replik att för stora klasser, brist på läraravlastande personal och lärare som inte har tid att planera eller efterarbeta sin undervisning är ett stort problem när det kommer till trygghet och studiero.

Jag håller med.

 

Förutsättningarna ser väldigt olika ut i landet idag, och det tuffa ekonomiska läget försvårar givetvis. Men det hindrar inte att jag tycker att rektorer och lärare ska få större handlingsutrymme och ökade befogenheter för att kunna säkerställa trygghet och studiero för alla elever.

Självklart vet rektorn och läraren själva bäst vad varje situation kräver, men de ska ha ett tydligt lagstöd i ryggen för att kunna agera på det sätt som behövs.

 

Parallellt behöver skolan naturligtvis också få bättre förutsättningar att möta varje elev. Att kunna sätta in rätt stödåtgärder i tid är en viktig del i arbetet att långsiktigt stärka tryggheten och studieron.

Därför gör regeringen bland annat stora satsning på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper.

Från och med i år finns också ett statligt bidrag för skolsociala team som ska stärka samarbetet mellan socialtjänsten och skolan.

Vi ökar exempelvis även kunskapsbidraget med 850 miljoner kronor. Det innebär att bidraget kommer uppgå till närmare 7,5 miljarder kronor 2024. Den första utredningen jag tillsatte handlade just om att frigöra mer tid för lärare att planera och efterarbeta sin undervisning. All detta är också viktiga satsningar och reformer för att öka tryggheten och studieron.   

 

Men det går inte att komma ifrån att svensk skola behöver genomgå en kulturförändring. Det är alltför många fall där elever har haft oacceptabelt beteende, och där läraren har sett ett behov av att agera, men det slutat med att det är läraren som fått en anmälan emot sig.

Det är uppenbart att lagstiftningen behöver ses över. Lärare måste känna att de har ett tydligt stöd och mandat när de ser behov av att agera mot elever som kränker, förolämpar eller hotar. Här finns ett tydligt politiskt ansvar som behöver tas.

 

Det här är en fråga som jag och regeringen tar på mycket stort allvar. Det är just därför vi gör stora och breda satsningar här och nu, samtidigt som rektorer och lärare också behöver få bättre förutsättningar att säkerställa en trygg och lugn skola för alla.


Lotta Edholm, skolminister (L)

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.