Svensk lag ska också gälla könsstympare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-08-13 | Publicerad 2016-08-12

Debattören: När lagen inte efterlevs struntar allt fler i dess existens – unga kvinnor måste skyddas

Det är dags att svensk lag mot kvinnlig könsstympning börjar tillämpas. Att offren skyddas och förövarna straffas. För när lagen inte efterlevs leder det till att alltfler struntar i dess existens, skriver Gulan Avci (L).

DEBATT. Denna fantastiska sommar börjar gå mot sitt slut och skolan slår snart upp sina portar. För många barn har sommarlovet inneburit ledighet, glädje, bad och värme men för andra barn har sommaren sett helt annorlunda ut.

Sommaren är en riskperiod där många flickor riskerar att bli utsatta för kvinnlig könsstympning. Många familjer återvänder till sina forna hemländer och då pressas föräldrar ofta av släkten och omgivningen att utsätta sina döttrar för denna fruktansvärda och omänskliga tortyr.

Nu måste kommuner och skolor börja ta sitt ansvar i den här frågan och ta fram förebyggande samt kortsiktiga akuta riktlinjer och handlingsplaner för att förhindra att fler flickor drabbas. Sommarlovet ska vara en tid som alla barn ska kunna se fram emot.

Kvinnlig könsstympning är inte bara en fruktansvärd sedvänja utan det är ett enormt övergrepp som syftar till att kontrollera kvinnans sexualitet. En feministisk kamp som inte synliggör att oskyldiga flickor och kvinnor torteras och lämnas med fysiska och psykiska ärr, är inte en feministisk kamp värd namnet.

Små flickor ska se sommaren som den bästa tiden på året. De ska inte behöva lida för att vuxna människor och samhället inte tar sitt ansvar.

I dag uppskattar Unicef Sverige att fler än två miljoner flickor mellan åldrarna 4-11 könsstympas varje år i världen och att det finns mellan 100 och 140 miljoner flickor och kvinnor som blivit könsstympade.

Bara i Sverige har denna vidriga tradition fråntagit 38 000 flickor och kvinnor deras mänskliga rättigheter och kränkt deras integritet. Könsstympning är förbjudet enligt svensk lag sedan 1982 och kan ge mellan fyra till tio års fängelse.

Sedan 1999 är det straffbart även om ingreppet utförs i ett annat land.

Trots att frågan om kvinnlig könsstympning kommit långt i Sverige så återstår mycket av problematiken. Rädda Barnens erfarenhet, som länge jobbat med frågan i förebyggande syfte, är att många skolor och kommuner fortfarande är ovetandes. De betonar att en del av problemet är bristande kunskap som kan bottna i att det upplevs som utpekande och diskriminerande att ens ställa en sådan fråga till skolbarn.

Länsstyrelsen Östergötland har ett uppdrag från regeringen att undersöka hur man på bästa sätt kan jobba med att förebygga och förhindra att flickor i Sverige blir könsstympade. Målet är att ta fram tydliga riktlinjer samt att få fart på hjälpinsatser från myndigheter och andra hjälporganisationer.

Deras arbete måste bli vägledande för alla Sveriges kommuner. Precis som med arbetet mot radikalisering måste kommunen ta en aktiv roll för att komma åt problemet.

Det är dags att svensk lag mot kvinnlig könsstympning börjar tillämpas. Att offren skyddas och förövarna straffas. För när lagen inte efterlevs leder det till att alltfler struntar i dess existens. Därför bör det införas någon form av kontrollfunktion och att anmälningsplikten skärps när misstanke om ett sådant brott föreligger.

De flickor som är rädda inför sommarloven ska förstå att samhället inte övergivet dem. För oavsett vilken etnisk eller kulturell bakgrund man har ska alla barns rättigheter skyddas i Sverige.

Jag vill uppmana alla politiker och skolledningar runt om i landet att ta kampen för alla kvinnors lika rätt till sin egen kropp och till sitt eget liv.

Nu måste vi börja agera med kartläggningar, riktlinjer och handlingsplaner för alla kommuner och skolor.

Gulan Avci

Ordförande Liberala Kvinnor, ledamot kommunfullmäktige Stockholms stad (L)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln