Därför KU-anmäler vi Ulf Kristersson
S, V och MP: Statsministern ska inte få politisera statsförvaltningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-05
I regeringskansliet har det länge funnits en väletablerad tradition att skilja på politiska och opolitiska tjänstemän. Denna uppdelning är avgörande för att säkerställa oberoende underlag, möjliggöra smidiga maktskiften och gör det möjligt för den demokratiskt valda regeringen att genomföra sin politisk.
Detta har tjänat Sverige mycket väl och det är därför med stor oro vi ser hur regeringen vill politisera lönesättningen bland tjänstemännen för att främja Tidöavtalets politik.
Om oberoende tjänstemän, som är grunden för en väl fungerande förvaltning, upplever en politisering av lönerna, undermineras förtroendet för hela systemet. Kristersson och regeringen måste tänka om.
I en artikel publicerad i Dagens Nyheter den 30 november vittnar opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet om politisk påverkan på de anställdas löneprocesser. I det riktlinjedokument som cirkulerat internt framkommer det att de tjänstemän som arbetar för att genomföra Tidöavtalets politiska mål ska uppmärksammas särskilt, vilket innebär att de som inte gör det därmed får det svårare att på sina löneanspråk tillgodosedda.
En av de intervjuade berättar att denne tydligt fått besked om en utebliven löneökning då arbetsuppgifterna inte fokuserar på något av Tidöavtalets prioriteringar.
Regeringskansliet är en myndighet och lönesättning ska ske i enighet med de regler som finns i regeringsformen där det är tydligt man är skyldig att iaktta saklighet och opartiskhet. Det får inte ske osaklig olikbehandling genom att ovidkommande hänsyn tas.
Lönesättningen kan helt enkelt inte styras av en arbetsgivartolkning av önskade effekter i fråga om vissa delar av hela den verksamhet som regeringen enligt lag är skyldig att upprätthålla.
Vidare väcker detta frågor om regeringens prioriteringar. Är andra politikområdet, som inte står med i Tidöavtalet, bortprioriterade? Ska tjänstemän som jobbar exempelvis med frågan om mäns våld mot kvinnor få lägre lön än de som jobbar med angiverilagar?
Ska lönebildningen i den opolitiska tjänstemannakåren i Sverige styras av vad Jimmie Åkesson krävt av regeringspartierna för att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister?
En tjänsteman uttrycker i DN-artikeln sin oro över vad som kan ses som en politisering av verksamheten, och understryker att lönen blir ett politiskt styrmedel. För oss är det enkelt – opolitiska tjänstemän ska inte vara bundna av lojaliteter åt något politiskt håll.
I ljuset av detta kräver vi nu att konstitutionsutskottet utför en grundlig granskning av statsminister Ulf Kristersson och styrningen av regeringskansliet.
Statsministern är chef för myndigheten regeringskansliet och således ansvarig för att myndigheten noggrant iakttar regeringsformen. Vi ifrågasätter om de tillkommande direktiven för lönerörelsen gör det.
Statliga tjänstemän får inte utsättas för politisk utpressning – då riskeras hela förtroendet för det offentliga.
Patrik Björck, ledamot i skatteutskottet (S)
Ciczie Weidby, ledamot i arbetsmarknadsutskottet (V)
Amanda Lind, ordförande i kulturutskottet (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.