Blir ert klimatmöte ett spel för gallerierna?

Forskare: En klimatpolitik som gör skillnad kräver politisk vilja, regeringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-06-15

I morgon är det dags för regeringens klimatmöte. En 3,5 timmar kort sammankomst där varken klimatforskare, representanter från civilsamhälle eller organisationer får talartid. Det här riskerar att öka polariseringen i klimatfrågan, skriver åtta forskare.

DEBATT. I morgon ordnar regeringen ett samtal om klimatfrågan. Avsikten är oklar.

För att nå klimatmålen behövs i stället en skärpt politik som är verkningsfull, rättvis, förankrad och stabil.

 

Tidöavtalet säger att Sveriges klimatpolitik ska vara ambitiös och stämmas av mot forskningen. Men i dag försvagas klimatpolitiken. Myndigheter, forskare och företag bedömer att följden blir ökade utsläpp och klimatskador. Samtidigt motverkas jobbskapande klimatsatsningar.

Temposänkningen leder mot svårare och dyrare omställning i framtiden.

 

När EU nu skärper klimatpolitiken blir regeringens passiva hållning än mer orimlig. Sverige försvårar EU-arbetet och svenska företag och konsumenter hamnar på efterkälken. Därför tilltar kritiken mot regeringens klimatpolitik.

Regeringens främsta motdrag är löftet om träffar och ett nationellt möte om en klimathandlingsplan om politik för nollutsläpp.

 

Men vad är resultatet? Jo, några rundabordssamtal och en 3,5 timmar kort sammankomst nu på fredag, då ministertal kort får kommenteras inför en inbjuden publik.

Varken klimatforskare eller representanter från civilsamhälle, ungdomsorganisationer eller fackföreningar får talartid. Ett tiotal företag erbjuds snabba inspel i ett sammanhang som tyder på bibehållen politik. Det riskerar bli ett spel för gallerierna.

 

Sverige är sedan länge föregångsland i miljöfrågor, vilket gynnar svenska företag och stimulerar andra länder till högre ambitioner. Forskningen är väl underbyggd på den punkten. Men när Sverige nu blir en medelmåtta skickar det signaler som skadar både anseendet och den globala politiken.

Regeringen bör byta linje. En ambitiös klimatpolitik förutsätter en bra dialog och består av verksamma och rättvisa redskap som sänker utsläppen och stärker kolsänkorna. Vi föreslår:

 

  1. Regeringen bör organisera en riktig dialog med civilsamhälle, kommuner, forskare och företag, och samtidigt bjuda in till partiöverskridande samtal. Mötet i morgon riskerar öka polariseringen.
  2. Regeringen bör lägga fram klimathandlingsplanen som en proposition för samtliga svenska klimatmål, med grund i beprövad politik. Styrmedel som försvagats och avvecklats bör återupprättas, inklusive reduktionsplikten och bonus-malus-systemet. Det saknas tid att uppfinna hjulet på nytt.
  3. Regeringen bör växla upp politiken, med skärpta styrmedel för energibesparing, elgenerering, industriomvandling, kollektivtrafik, stadsplanering, pendling, kolsänkor, livsmedel och offentlig upphandling.
    För att klara Parisavtalet bör alla länder skärpa sina klimatmål, särskilt rika länder som Sverige. Det underlättas när EU-politiken nu skärps.
  4. Regeringen bör göra klimatpolitiken rättvis, med stöd till dem som har behov av fossil energi som inte går att ersätta på kort sikt, eller som möter stora ekonomiska svårigheter under omställningen.  Stöd bör inte fördelas brett eller premiera fossila bränslen.

 

Regeringen säger att klimatmålen ligger fast. Det har riksdagen bekräftat, vilket borgar för samsyn. Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet har gedigna underlag.

Den bästa signal som regeringen kan ge på fredag är därför att den vill ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken, nationellt och inom EU.

 

Om regeringen förklarar att klimatpolitiken ska skärpas, med verkningsfulla styrmedel som uppfattas rättvisa, kan den vinna stöd från norr till söder, stad till land, företag till föreningar och höger till vänster.

Det förutsätter politisk vilja, vetenskapliga underlag och viljan till en rik dialog i samhället, långt mer än korta samtal med vissa i morgon.


Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap, lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet
Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet
Mathias Fridahl, docent, universitetslektor vid Linköpings universitet
Björn-Ola Linnér, professor med inriktning mot internationell klimatpolitik, Linköpings universitet
Gunilla Reischl, fil dr i statsvetenskap, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet
Daniel Lindvall, fil dr i sociologi, forskare vid Uppsala universitet
Roger Hildingsson, fil dr i statsvetenskap, forskare vid Lunds universitet
Sverker C. Jagers, gästprofessor i klimatledarskap, Uppsala universitet, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet


Forskargruppen har under lång tid studerat klimatpolitik i vid mening, både nationellt och internationellt.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln