Nej – Putin ska inte få skrämma in oss i Nato

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2015-06-05

Stig Henriksson (V): Med ett medlemskap förlorar vi vår självständiga röst

Självklart ska vi ha en försvarsförmåga som i fredstid kan hävda vårt territorium och i ofred ha en så pass hög tröskel att en angripare inte utan att binda avsevärda resurser kan räkna med framgång.

Det finns en stor enighet om att Rysslands agerande vad gäller Krim och Ukraina är mycket allvarligt och i strid med folkrätten. Likaledes är Rysslands upprustning och aggressiva beteende i vårt närområde mycket påtagligt. Oenigheten kommer när vi för svensk del ska dra slutsatser av detta.

Ett Natomedlemskap för med sig några saker anhängarna ogärna vill betona.

Förväntningar på en närmast fördubblad svensk försvarsbudget (från nuvarande 1,1 procent av BNP till 2 procent).

Vi blir medlemmar av en kärnvapenallians där USA till och med håller sig med en doktrin av ”first use” (att kunna använda kärnvapen utan att själva blivit attackerade med kärnvapen).

Det är inte längre Sveriges riksdag som självständigt fattar beslut om vi ska skicka svenska män och kvinnor till krigsskådeplatser.

Vi får allt mindre möjligheter att ha en egen röst för fred, demokrati och nedrustning.

Natoanhängarna vill inte att Putins regim ska bestämma över Sveriges säkerhetspolitik. Den uppfattningen delar jag, men är då logiken att vi – på grund av Putins agerande – ska bli medlemmar i Nato?

Jag tror faktiskt att inget skulle tjäna Putinregimen bättre än att kunna rikta det stigande inhemska missnöjet mot en yttre fiende. Ska vi verkligen hjälpa Putin med det?

Att agera så att Sverige – som Moderaterna skriver i sin riksdagsmotion – redan nu allt mer identifieras med Nato, gagnar inte svenska intressen.

Ryssland av i dag är långt ifrån en militär supermakt. Visst har militärutgifterna fyrdubblats under 2000-talet och det är en utveckling i fel riktning. Men för en mer fullständig bild måste man se från vilken nivå upprustningen sker.

Efter Sovjetunionens kollaps minskade de ryska försvarsutgifterna med 93 procent. De svenska försvarsutgifterna har sedan 1989 minskat med i detta sammanhang måttliga 22 procent i reala termer.

Den ryska militärbudgeten motsvarar nu ca tio procent av USA:s militärutgifter och hälften av Kinas kostnader. Därutöver har Östersjön mer eller mindre förvandlats till ett innanhav för Nato.

Skulle det värsta ändå hända och ett krig i Europa bröt ut skulle förstås ett Natomedlemskap och redan värdlandsavtalet göra oss till ett förstahandsmål även för kärnvapenattacker. Därför är Vänsterpartiet mot upptrappning och Nato-medlemskap men för fasthet och alliansfrihet.

Stig Henriksson

Försvarspolitisk talesperson (V)