Det handlar om män - inte trosor och kjolar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-04-25 | Publicerad 2016-04-22
Debattörerna: Vi har fått nog av att betala med våra kroppar – sexuella övergrepp är en mansfråga
DEBATT. Frågan om rätten till sin egen kropp och att blir utsatt för sexuella trakasserier är för många unga kvinnor ett vardagsproblem. Det är som att borsta tänderna, det liksom alltid händer.
Problemen uppstår på arbetsplatsen, i skolan, på bussen eller motionsrundan. En ständigt känsla av att behöva vara på sin vakt där du får ansvaret för att inte bli utsatt redan innan brottet har skett.
Vi har sett hur polisen har gått ut med rekommendationer att inte gå ut, att inte jogga med hörlurar och hur tjejer får frågor i rätten om hur full hon var eller vilka trosor hon hade på sig.
Samhällsproblem som sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkt brukar kategoriseras som en kvinnofråga. Att det sexualiserade våldet och övergreppen görs till en kvinnofråga, innebär att den utsatta både är ansvarig för att hon blivit utsatt och för att hitta lösningar för att inte bli utsatt igen.
Vi skulle snarare vilja beskriva det som en mansfråga.
Det är en mansfråga därför att 98 procent av förövarna är män. Det är där vi behöver rikta fokus och inte på tjejers korta kjolar, hijabs, trosor eller smink.
När det, trots det höga mörkertalet, görs 46 anmälningar dagligen för sexualbrott mot kvinnor, är det absurt att detta samhällsproblem refereras till en kvinnofråga och en individuell angelägenhet. Forskning med fokus på maskulinitet visar att det finns koppling mellan stereotypa normer kring kön och våldsutövande. 90 procent av de unga (16-25 år) upplever att det finns förväntningar på hur en beroende på kön, där killar upplever pressen att vara stark. De killar som instämmer i stereotypa påståenden om maskulinitet är, enligt undersökningar, mer benägna att använda sig av våld.
Vi vill, precis som statens senaste våldsutredning, att insatserna börjar tidigt. Men det förutsätter att politikerna tar sitt ansvar och tillför resurser och arbetar systematiskt i förebyggande syfte.
För Feministiskt initiativ är det centralt att vända på debatten. Den politiska debatten måste börja beskriva sexuella trakasserier, ofredande och våld som ett säkerhetspolitiskt samhällsproblem, och inte som en kvinnofråga och individuell angelägenhet. Vi måste börja prata om machokulturen och vilka samhällskostnader som destruktiva maskulinitetsnormer medför. Våld i nära relationer, våldtäkt, trakasserier, våld i hederns namn, ofredande, gatuvåld - allt detta är en effekt av hur patriarkala strukturer drabbar oss alla, men på olika sätt beroende på exempelvis kön, ålder, funktionalitet, sexualitet, religion, identitet och hudfärg.
Som två ung kvinnor inom kommunpolitiken förvånas vi att sexuella trakasserier och sexuellt våld inte står högre upp på den politiska dagordningen. Vi har fått nog av att behöva betala med våra kroppar för den ojämställda världen vi lever i och har därför har vi själva valt att gå in i politiken. Vi har fått nog av att det fortfarande behandlas om en kvinnofråga separerat från allting annat.
Det dags att vi nu gör det till en mansfråga för att en gång för alla få ner det sexualiserade våldet. Det kommer vi alla att vinna på!
Lisa Palm, Kommunfullmäktigeledamot Stockholms stad (Fi)
Baharan Raoufi, Barn- och skolnämnden Lund stad (Fi)
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.