Privata bolag kan inte få makten över nätet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-11-14
Debattören: Rätt av Bredbandsbolaget att vägra blocka streamningsajter
Bredbandsbolaget meddelade i veckan att företaget inte kommer att blockera streamingsajten Swefilmer och torrentsajten The Pirate Bay, trots de stämts av stora tv-, film- och skivbolag.
Skälet till stämningen är att Bredbandsbolaget erbjuder en hög internethastighet, vilket kan användas för olaglig streaming och nedladdning av upphovsrättsskyddat material.
Men det skälet är inte giltigt. Bredbandsbolaget erbjuder en service, som till exempel Posten, till sina kunder. Men Posten öppnar inte alla brev och kontrollerar att innehållet är okej – det har vi polis och tull för. Den kriminella i dramat är den som skickar paketet med olagligt innehåll, inte brevbäraren som levererar det.
Att tvinga internetleverantörer att stänga ned hela sajter där långt ifrån allt material är upphovsrättsskyddat skulle i så fall innebära, för att ta till ännu en liknelse, att man stänger ner hela motorvägar för att några av förarna kör för snabbt.
För det andra måste storbolagen inse att internet är här för att stanna. Att kringgå en eventuell blockering är inte svårt och tvångsmetoden att barrikadera sajter som inte ligger inom sitt företags intresse känns lite, hm, medeltida. Jag förstår att storbolagen är rädda, livrädda, men att blicka bakåt och längta efter en tid som aldrig kommer tillbaka löser inte något. Istället borde man ta till vara på möjligheterna det ger, uppdatera affärsmodellerna och skapa digitala tjänster som gör att människor frivilligt väljer storbolagen framför streaming- och nedladdningssajter.
För det tredje är detta den första prövningen av sitt slag i Sverige och om skulle storbolagen få rätt kan det komma att öppna dörrar för andra makthavare att börja kontrollera internet. I andra länder har just denna dörr inte lett till några trevligheter.
Iran fänglar bloggare om de uttrycker förbjudna ord och landet utvecklar ett eget parallellt internet.
I Kuba har polisen installerat mjukvaruprogram i offentliga datorer som ger larm när ”subversiva” nyckelord används och en timme på ett internetcafé kostar uppemot 10 dollar.
Kina blockerar västervärldens sociala medier och landet fängslar flest människor i världen som begått ”informationsbrott”.
Vitryssland blockerar internet som en helhet när befolkningen är missnöjda och endast en enda internetleverantör, som är statligt ägd, har tillåtelse att leverera internet till statens medborgarna.
Turkiet anser att folkets åsikter är en samhällsfara och därmed blockerat över 30 000 hemsidor.
Någon som inte vill hamna på listan ovan är USA:s Barack Obama som i veckan, ironiskt nog, presenterade sitt Net Neutrality-program som ska ge internetleverantörer minskad makt över nätet. Han vill ha ett fortsatt öppet och fritt internet där privata aktörer inte ska kunna profitera på åtkomsten av det.
Vi bör ställa oss frågan vad det viktigaste är för oss som ett folk, samhälle och värld. Vill vi ha överordnade ”kungar” som kontrollerar vår tids största kommunikationskanal och informationskälla? Ska vi agera som tjänstefolk och ge med oss, lite i taget, tills vi tröttnar och reser oss upp för revolution? Är det vi som ska ta hänsyn till enskilda organisationers intressen eller är det dem som ska anpassa sig till oss, vår tid och vår framtid?
För mig är svaret enkelt: medborgare ska få bestämma vilka hemsidor de vill besöka och storföretagen – håll er borta från vårt internet.
Siduri Poli
Digital affärsutvecklare/medgrundare på IKI IKE
teknikskribent