Världen kan utrota aids – om vi gör rätt
Vuyiseka Dubula, Globala fonden: Jag vägrade vänta på döden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-01
Fortfarande finns det nära 9,2 miljoner människor i världen som lever med hiv men som inte behandlas. Jag var en av dem som tog upp kampen för 20 år sedan och som vägrade lägga mig ned och vänta på döden.
Nu måste vi fortsätta kämpa för de som alltjämt smittas, skriver Vuyiseka Dubula, själv hiv-smittad och chef för Community Rights and Gender på Globala fonden, i dag på världsaidsdagen.
Kampen mot hiv har präglats av dramatiska förändringar under de senaste 20 åren. Redan vid millennieskiftet fanns det mycket effektiv antiretroviral behandling tillgänglig - men bara i rika länder. För människor i låg- och medelinkomstländer – som mitt hemland Sydafrika – var ett positivt hivtest lika med en dödsdom.
Jag känner väl till desperationen under dessa dagar: År 2001 testade jag positivt för hiv.
På den tiden samlades grupper av mödrar som levde med hiv för att skriva "minnesböcker", samlingar av berättelser som deras barn kunde hålla fast vid efter att de själva gått bort.
Dessa berättelser skulle berätta mer om släkten och fånga upp de sista önskemålen från föräldrar som ville ge sina barn vägledning om hur de skulle kunna navigera i en framtid utan dem.
Naturligtvis vägrade jag att sitta sysslolös och vänta på att dö. Tillsammans med andra som levde med hiv kämpade jag. Tillsammans gick vi ut på gatorna för att protestera och ställa krav.
Vi kritiserade regeringar för försummelser och läkemedelsföretag för att sätta vinsten före människan. Vi krävde rättvisa och behandling för alla.
På den tiden kostade livräddande antiretroviral behandling för en person nästan hundra tusen kronor per år. Vår kamp ledde till en drastisk minskning av kostnaderna för antiretrovirala läkemedel. På nolltid ökade behandlingen. Vi gick från färre än 50 000 personer på hiv-behandling i Afrika vid den tidpunkten till mer än 20 miljoner i dag.
Trots alla dessa framsteg är hiv fortfarande ett stort hot mot människors liv. En urholkning av de mänskliga rättigheterna runt om i världen gör det svårare att bekämpa sjukdomen. Och fortfarande dör mer än 600 000 människor varje år i aidsrelaterade sjukdomar – dödsfall som alla hade kunnat förebyggas.
Stora orättvisor, både inom och mellan länder, gör att sårbara befolkningsgrupper inte får tillgång till medicinen. Medan 29,8 miljoner människor fick livräddande antiretroviral behandling globalt 2022, finns det fortfarande nära 9,2 miljoner människor i världen som lever med hiv, men som inte behandlas.
Vi behöver en värld som gör det möjligt för alla att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster utan några hinder. Vår kamp är långt ifrån avslutad.
För att få slut på hiv som ett hot mot folkhälsan måste vi dra lärdomar av det förflutna. Under de första dagarna var det lätt att göra snabba framsteg mot viruset.
I dag blir det allt svårare att göra den där sista insatsen – att nå varje person som lever med hiv och som behöver testning och behandling, men som är utsatta för stigmatisering och marginalisering.
Vi kan utrota aids, men bara om de som själva drabbas av viruset står i centrum för allt vi gör. Det innebär att vi investerar i de verktyg de behöver för att utforma och genomföra förebyggande och behandlande program för de grupper som löper störst risk att drabbas.
Det innebär att lokalsamhällena tar ansvar för att utforma, planera och genomföra program för att bekämpa viruset.
Vi måste fortsätta att investera i områden som skapar fler och bättre möjligheter för de mest utsatta, däribland unga kvinnor och flickor. Vi måste öka stödet till samhällen i deras ansträngningar att bekämpa restriktiv politik och lagar som kriminaliserar homosexuella, transpersoner, personer med olika könsidentiteter samt personer som använder droger.
Framför allt måste hela det globala hälso- och sjukvårdssamfundet sluta upp bakom denna insats, genom att se på varje hiv-program ur ett samhällsperspektiv och investera kraftfullt i denna helhetssyn, så att samhällena kan ta ledningen i alla våra hiv-program.
Gör vi det kan vi bygga en rörelse som inte bara utrotar aids, utan som också kan göra världen redo för framtida pandemier.
Vuyiseka Dubula, chef för Community rights and gender på Globala fonden
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.